Veckans Viktkoll:

Vecka 1: -1,0 kg

Totalt sedan start: -1,0 kg

Hänger det på inställningen?

Senaste veckan har jag vid två tillfällen känt mig lite utanför och betydelselös tillsammans med vissa andra människor. Först i en grupp och sen tillsammans med en person. Saken är den att jag tror att det beror på mig själv, på min egna tillfälliga inställning. Jag tror att om det varit en annan gång så hade jag inte känt samma sak, fastän personerna i fråga betett sig likadant. Om ni förstår...? Ingen har ju egentligen betett sig illa mot mig. Och jag har nog haft en period nu då jag inte alls tagit för mig lika mycket som vanligt. Och därför hamnat lite i skymundan kanske...

Fast å andra sidan så har jag ju under denna period umgåtts i andra grupper och med andra personer och då verkligen känt helt annorlunda. Sluppit ta plats. Istället haft min självklara plats i umgänget... Det är så skönt med såna människor som man känner är lika intresserade av att höra om mig och mitt liv, som jag är att höra om dom och deras liv. Skönt att jag har många underbara människor i mitt liv. Det är nog, som jag skrev i början, en fråga om den tillfälliga sinnesstämningen hos en själv som avgör mycket. Eller vad tror ni? Kommentera gärna! :)

Vackra kvinnor

Sarah Dawn Finer. Om jag vore en man eller lesbisk så hade jag velat ha en kvinna som Sarah Dawn Finer. Hon är så gudomligt vacker och hennes sångröst är fantastisk. I dom intervjuer jag hört med henne visar hon sig vara rolig och smart också. Hon är sexig. Och det brukar jag inte tycka om kvinnor. Men med Sarah får jag lov att göra ett undantag.

Lauren Graham Om jag vore tvungen att välja att ha någon annans utseende (varför jag nu vore tvingad, det vet jag inte) så skulle jag tveklöst välja att se ut som Lauren Graham. Hon är så himla snygg och har ett personligt och charmigt utseende. En av dom snyggaste kvinnorna i världen enligt mig.

Regn...

Jag älskar när regnet smattrar mot rutan som det gör just nu. Tycker det är så mysigt!

Nämen! Precis när jag skrev det där så hörde jag ett brak och så tändes lysröret i köket! Har dammsugit idag och glömt ställa in dammsugaren, så slangen var lutad mot väggen. Plötsligt faller den ner mot golvet och lyckas då tända lampan på vägen ner. Snacka om att jag spratt till! :) Både ljud och ljus från ett ställe där jag vet att det inte är någon som befinner sig.

Grattis lillasyster!

Världens bästa Lina fyller 25 år idag! GRATTIS min fina, roliga, mysiga, vackra, smarta, duktiga, godhjärtade, gosiga lillasyster! Jag älskar dig! PUSS

Sjukdomstider

Jag har varit så eftertrött sen dom senaste jobbnätterna, så det har varit helt makalöst. Så igår kväll kände jag hur skööönt det skulle vara att få sova ut idag och bara vara ledig, träna, ladda batterierna. Men så rinde dom från jobbet imorse och jag fick rycka in och jobba åt en som var hemma och vårdade sjukt barn. Men men...det gick ju bra. Inte är jag piggare direkt dock...

Toppenkväll!

Nu är klockan snart 3 på natten. Har rätt nyligt kommit hem och så fick jag för mig att blogga. Jag och Carina såg filmen "The Ugly Truth" och vi garvade järnet! Väldigt rolig film, kanske väl många sexanspelningar om man är känslig för sånt, men jag tyckte även dom var extremt roliga i just denna film. Och Gerard Butler......även om han i denna film från början spelade en mansgris så kan det inte hjälpas: han är Guds gåva till kvinnorna. SÅ het. Oj. Oj. Oj.

Sen blev det Bishops Arms och det var en riktigt trevlig kväll alltså! :) Några goda öl, jäkligt roligt sällskap (tack Carina!!!) och fin pubstämning. Inga "ljusblå skjort-killar" som är snobbiga inte. Och sköna samtalsämnen hela kvällen, bara en sån sak!!! ;) Nu ska jag äta en ost- och skinkmacka och sen sussa. Godnatt!

Den pratande babyn...

Inatt drömde jag att jag fått en bebis och var så lycklig. När jag pussade och kramade den nyfödda bebisen så säger den plötsligt: "Nu fick jag en kram". Jag blir jätteförvånad och berättar det här för min kompis Jessica. Och hon säger att hon har en kusin som också har en baby som kunde prata då den var rätt nyfödd. Och barnet pratar på som tusan. Sen säger jag till babyn: "Men tänk att du blev överintelligent, du som har en mamma som inte är så värst intelligent". Sen vaknade jag. Haha, vad taskig jag var mot mig själv i drömmen då :)

Ikväll blir det öl på Bishops Arms och så bio! Perfekt, precis vad jag kände för denna lördag. Är inte på nattklubbshumör just idag. Vi ska se "The Ugly Truth". Det ser jag fram emot, hoppas den är bra! Nu ska jag tvätta klart, ta en promenad, handla och laga nån god middag.

Såå sömnig..

Äntligen är nattpassen avklarade för ett tag och jag är ledig i helgen. Kom nyss hem från tjejmiddag hos Sara, säsongens första :)) Mycket mysigt och gott och trevligt som alltid! Nu är jag så sömnig som jag nog aldrig tidigare varit. Sov ett fåtal timmar idag efter jobbnatten, så det är ju inte så konstigt. Men det tar emot att lägga sig redan nu!! En fredag kväll och jag är ledig imorrn. Lär väl sluta med att jag somnar i soffan kanske.... Men det är ju rätt så mysigt tycker jag... :)

Morr...

Nu har jag återigen hört en kommentar om hur dåligt det är att vara svensk. Inte riktat mot mig, men så här sa nollan: "Var inte så typiskt svensk, lev livet här och nu". Alltså VA?? Är vi svenskar dåliga på att leva livet nu också?? Haha vilken patetisk människa. Jag avskyr när man klumpar ihop folk sådär, vilken grupp det än handlar om. Och det retar mig att det ofta är såna som tycker att dom själv är det coolaste som gått i ett par skor, som överhuvudtaget känner att dom måste säga sånt. "Var inte så typisk svensk.." och så kommer det ett litet tal om hur värdelösa vi svenskar är. Och personen som säger sånt, är ju alltid svensk själv. MEN, den stora skillnaden enligt denna människa är ju att han/hon INTE alls är typisk svensk. Oh nej, för DET vore den värsta förolämpningen man kan få.

Den här människan som jag senast hörde säga detta, är en sk äventyrare som reser mycket...och det låter ju helt underbart, om man vill leva sitt liv så. Men människor som inte reser, utan "sitter i bur" som han uttrycker det, dom är då enligt honom typiska svenskar som inte lever livet. Jag retar mig till vansinne. Jag är dock glad att jag (nästan) lyckades hålla mig ur diskussionen, jag orkar inte bråka. Sist jag röt i angående fördomar/rasism (då handlade det om extremt sjuka fördomar mot afrikaner. Skulle vara ett skämt, men jag blev så jävla förbannad rent ut sagt) så blev det ett ståhej på några veckor och det var faktiskt skitjobbigt och jag fick några emot mig. Men då var det värt det. För jag kommer aldrig hålla tyst om jag hör några idiotiska rasistkommentarer. Men nu "orsk je int" bråka om detta. Duktig där...höll mig lugn i situationen och sa bara fridsamt vad jag tyckte. Men nu fick jag skriva av mig här iallafall! :)

Stavgång!

Jag hade först tänkt att gå till gymmet, men så kände jag för frisk luft så det blev 1,5 timmes stavgång istället. Och DET är väl klämkäckt om något, så efter mitt inlägg om präktiga och klämkäcka personer så har jag kanske härmed kastat lite sten i glashus. Hmm... Lika bra att köra fullt ut. Hej och hå, kämpa på, käcka gossar små! Raska jäntor likaså! Heja heja heja! Tjo vad det går. Ta i, ända från dina tår! Tjohopp!

Puh...nu orkar jag inte vara klämkäck mer. Får nog lyssna på lite dödsmetall för att komma tillbaka på en normal nivå igen.

Kroppsuppfattning

(Nu när jag började skriva detta inlägg känner jag hur jobbigt detta är att ta upp för mig. Känns väldigt privat och personligt. Jag får se när/om jag publicerar det).

Det här med kroppsuppfattning är ett väldigt svårt och mystiskt ämne tycker jag. Tänk hur otroooligt många som har en helt fel bild av sig själva och sitt utseende. Och hur många som lider av att dom är för tjocka, för smala, för långa, för korta osv.... i all oändlighet känns det som. Jag har tänkt att skriva något om detta länge. Och när jag har läst en kompis blogg där hon skrivit så mycket jag har känt igen mig i så ville jag också skriva lite om hur det varit för mig.

Jag har faktiskt under hela min barndom och ungdom haft en lite skev kroppsuppfattning. Jag har ända sen jag var liten tyckt att jag varit för tjock. Och det sjuka är att när jag ser bilder från den tiden, så var ju faktiskt inte alls tjock. För ett antal år sen gick jag ner rätt många kilon med hjälp av Viktväktarna. När jag hade nått min normalvikt så hade jag något enstaka kilo kvar till mitt eget mål med viktnedgången. Och det var så otroligt svårt att gå ner dom där sista kilona. Och jag njöt inte ens riktigt av att jag faktiskt var smal, utan jag bara plågade mig själv med att jag inte lyckades nå mitt mål.

Så började jag gå upp i vikt igen, sjukt nog. Och sen har det fortsatt så rätt länge. När jag ser bilder från den tiden så känner jag att om jag hade sett ut så NU, så hade jag ju tyckt jag varit supersmal. Men då tyckte jag inte det riktigt!! Så himla sjukt.

Så var står jag idag då? Idag accepterar jag verkligen min kropp, trots att jag väger mer än jag nånsin gjort förut. Jag vet inte om det beror på att jag blivit äldre eller om jag blivit snällare mot mig själv eller vad det kan bero på. Men så är det. Jag vill inte ens vara så smal som jag förut alltid önskade. Däremot vill och ska jag gå ner lite i vikt. Men denna gång gör jag det ju enbart för att vara snäll mot mig själv. Eftersom jag ändå accepterar och tycker om mig själv som jag är NU. Jag ska inte gå ner i vikt för att jag inte duger nu, utan för att jag vill må bättre. Det är faktiskt en jäkla skillnad mot för hur jag tänkt och gjort förut. Och jag trodde aldrig att jag skulle nå hit.

Som jag skrev i början så är det här ett väldigt jobbigt ämne för mig eftersom det plågat mig i nästan hela mitt liv. Men anledningen till att jag överhuvudtaget kan tänka mig att skriva om det är ju att jag nu slutit fred med mig själv och tycker om min kropp som den är. Det är en mycket bra start. Det här ämnet skulle jag kunna skriva såå mycket om, men det får räcka för den här gången. Det är som sagt lite småkämpigt.

Jag tror jag ska skriva hur mycket jag gått ner varje vecka, här i bloggen. Jag vägde mig imorse, så onsdagar får bli vägningsdag. Puh.... Snart ska jag gå och träna. Gött!

Vatten och bröd!

Oj oj...jag blev väldigt förvånad nyss. Jag skulle gå ut på internet en sista sväng innan jag tänkte lägga mig. Och så funkar inte internet. Jag testar med alla möjliga trix men kan inte komma på anledningen. Så helt plötsligt kommer det upp en sida där det står att Bredbandsbolaget stängt av mitt internet pga jag inte betalat senaste fakturan! Shit... Jag får lätt panik och letar igenom stället där jag brukar lägga räkningarna som kommer med posten. Och bland dom räkningar jag tänkt lägga in snart så hittar jag en påminnelse, som jag inte har öppnat eftersom jag tagit förgivet att det är kommande bredbandsräkning. Jag måste ha tappat bort den förra fakturan helt enkelt.

Jag skyndar mig till datorn igen för att betala den omedelbart! Men hmm....internet är ju avstängt, hur fasen gör jag då? Längesen jag betalade räkningar på annat sätt än via internet. Men så kommer jag på att jag faktiskt har mobilt bredband också, förutom det fasta. Testar det och det funkar, för den räkningen har minsann inte kommit på villovägar. Så nu är det betalt och jag kan pusta ut. Jag fnissar lite åt min paniiik för att få påminnelse och avstängning och allt. Jag och pappa pratade om det där en gång, att vi är så lika på så sätt. Om man missat att betala en räkning och hinner få påminnelse (vilket skett ytterst sällan, men det HAR ju hänt någon gång förut) så tror både jag och pappa typ att vi hamnar i finkan och får leva på vatten och bröd för resten av livet haha :) Vi är lite överdrivet noga med att följa lagar och regler och får panik om vi misslyckas med det nångång. :)

Jag är ju lik min far på väldigt många sätt annars också. Minns att jag berättade för mamma om något som jag gjort och sagt (kommer just nu inte ihåg exakt vad det handlade om) och då sa hon: "Ja du är precis som din far, ni KAN verkligen inte ljuga, ni är alltid ärliga". Det är det där med att vara ärlig och göra rätt för sig och följa regler och lagar för jämnan... Sån är jag bara. Ibland går det till överdrift då jag tycker att en regel är löjlig, men måste ändå följa den eftersom den finns. Och så klarar jag inte av att lägga upp varor utan att streckkoden ligger rätt och riktigt mot kassörskan. Det står ju en skylt att man ska göra det och då gör jag det, hur bråttom jag än har och hur krångligt det än kan bli. Något annat är otänkbart. Vad fånigt egentligen :) Så jag har lite problem med att cykla utan cykellyse nu, när det är mörkt. Det är ju faktiskt olagligt.

Och så en gång ute på en nattklubb så hade dom så himla coola snapsglas. Jag sa till en kompis att jag skulle vilja ha såna själv. "Ta det då" sa hon (i fyllan och villan). "Nej nej, det kan jag verkligen inte göra, är du tokig?" svarade jag (även jag i fyllan och villan). Då la hon ner glaset i min handväska och ingen såg det, så jag hade det kvar där hela kvällen och det följde med mig hem. Men så fort jag såg det där glaset på morgonen så kände jag ju att detta är ju såå fel. Det var ju inte mitt! Så.....hehe....nästa gång vi går ut på den nattklubben så tar jag med mig glaset i väskan och smusslar upp det på baren igen... Ja jösses...

Nä, nu ska jag lägga mig. En timme senare än vad jag hade tänkt. Men med ett gott samvete, vilket ju är den bästa huvudkudden som bekant ;)

Anders Bagge

Fasen vad jag gillar den här mannen. Så skön på alla sätt och vis!

Gäääsp...

Har jobbat tre nätter och kommer nu vara ledig i två nätter. Har nyss kommit hem och ätit frukost och snart är det verkligen läggdags. Hoppas få sova lääänge idag. Ikväll kommer Carina hit och ska lägga tarotkort på mig, Lina och Malin! Spännande! Har aldrig gjort något sånt förut. Nä, nu blir det en varm dusch och sen underbara sängen.....ZZZzzz...

Nattjobb.

Sitter faktiskt på jobbet nu. Jobbar till kl 8 imorgon bitti. Det var nära att jag hade fått sitta på sjukhuset, men som tur var så fick min brukare åka hem ikväll. Det är ju alltid lättsammare att vara på plats i hemmet där man vet hur allt fungerar och har lite koll. Samtidigt är det ju skönt att vara på sjukhuset och ha läkare och sköterskor nära, i den här situationen.

Jag slog rekord i sömn på dagen idag, sov hela sju timmar! När jag jobbar natt så sover jag max fyra timmar per dag. Men jag behövde väl riktig sömn nu förmodar jag. När jag vaknade hade jag såklart en låt i huvudet som jag inte hört på urlänge! "Kiss from a rose" var det denna gång. Det är lite kul att skriva upp detta. :) Nej nu ska jag stänga ner här. Hoppas på en fortsatt lugn natt dock.

Allt som hon sa var sant...

Det är titeln på en låt med Anders Glenmark. Den hade jag i huvudet när jag vaknade imorse! Det är som sagt sällan någon låt som jag lyssnar på om dagarna, det är så konstigt. Den här låten gillade jag som liten. Syrran (Sara) hade en LP-skiva med Anders Glenmark där "Allt som hon sa var sant" fanns med.

Tänk, jag kanske får meddelanden i sömnen via låtar... Hehe, igår var det: Du e för fin för det trash du gillar, varför ska du kasta pärlor åt svin?

Och idag: Allt som hon sa var sant, jag ville höra allt. Jag var van med tomma repliker, fyllda av billigt vin. Minuter blev timmar som övergick till dar. Och allt som hon sa var sant.

Oh låt mig aldrig bli präktig och klämkäck...

Det finns många egenskaper som man verkligen inte vill ha. Många av dom är man säker på att slippa, eftersom det är så långtifrån ens personlighet som man bara kan komma. Och eftersom man föraktar dessa egenskaper så mycket så det finns liksom ingen risk att man utvecklar dom hos sig själv.

Men sen finns det några egenskaper som man kanske inte direkt föraktar.....men man är rätt rädd att framstå som en person med dessa egenskaper. För mig är skräcken att framstå som präktig och klämkäck. Jag ryyyyser då jag träffar på såna människor. Fast det är nog så, att när det klämkäcka och det präktiga kombineras med en total avsaknad av självdistans som det blir riktigt läskigt. Jag har nära vänner som är duktiga, ambitiösa och väldigt glada och positiva men som aldrig blir just klämkäcka eller jobbigt präktiga, just för att dom dessutom har självdistans och humor!

Jag blir dessutom misstänksam då jag möter en människa med dessa egenskaper. Jag tror då att det måste lura något värre under den glättiga ytan.... Tror att det är ett försök att hålla skenet uppe... Jag kan ha fel såklart, men det är känslan jag får.

För att förtydliga så älskar jag människor som är glada och positiva och jag är imponerad av såna som verkar orka med allt och lite till. Det är när det går till överdrift som jag mår illa..... När allt ska verka perfekt inför andra. Och så på med en klämkäck attityd och några präktiga kommentarer...blä.

Har försökt komma på något bra exempel, någon känd person eller så, som jag tycker har dessa egenskaper. Och precis nu kom jag på ett utmärkt exempel. Inga riktiga personer, utan från en TV-serie. Har du sett "Sjunde Himlen"? (Eller "7th Heaven" som är originaltiteln). DÄR har vi några maffiga exempel på vad som får mig att leta efter en spyhink. Och ALLA i familjen är galet klämkäcka, snurförnumstiga och präktiga. Barnen i den serien har inte så trovärdiga repliker direkt... Dessutom är det alltid en moralkaka i varje avsnitt. SÅ illa kan det gå om man dricker sprit, SÅ illa går det om man inte lyder sina föräldrar, SÅ illa går det om man ens funderar på att ha sex, SÅ illa går det om man ljuger osv... Pust!

Ändå har jag, som ni förstår, sett en hel del avsnitt. Det kanske går att likna med att se en skräckfilm ungefär (för dom som gillar det). Man blir livrädd och illamående, ändå ser man det för att få någon slags kick av det. I en skräckfilm blir man rädd för någon galen psykopat eller något och i Sjunde Himlen blir man minst lika rädd för en lång, präktig monolog med en smörig och äcklig sensmoral.

Nattens låt.

Jag ska börja skriva upp vilken låt jag har i huvudet när jag vaknar på morgonen. För det är dom skummaste låtar alltså. Inte alls sånt som jag brukar lyssna på. Jag förstår inte varför min hjärna är en jukebox om nätterna och bara sätter igång någon låt. Imorse vaknade jag med Magnus Ugglas "Pärlor åt svin" spelandes i min stackars hjärna. Tänkte att om jag skriver upp det så kanske jag kan tyda något mönster eller kommer fram till något klokt ;) Om inte annat så är det lite kul att komma ihåg vad min hjärna håller på med om nätterna :)

Mobilkrångel och kvällsmys

Jag fick hjälp av en vänlig herre på Telia och jag slapp känna mig dum överhuvudtaget. Bra. Men han föreslog att jag skulle göra en uppgradering för mobilen, på nätet, för att se om det bara var mjukvaran som var trasig. Så jag gick hem och gjorde det och ca hälften av alla fel är nu åtgärdade. MEN, det är ju även fel på hårdvaran så det blir till att besöka Telia imorgon igen och bli av med mobilen i ca en månad (så sa han) för reparation. Suck. Nya grejer funkar ju skitkasst.

Idag är det onsdag, men eftersom jag jobbar i helgen och är ledig nu istället, så är det mer som lördagkväll för mig nu. Så jag funderade på vilket lördagsmys jag ska ha ikväll och fick som förslag någon god ost och ett glas vin. Ett bra förslag, det klubbar vi!

Felia

Jag har tydligen utvecklat en fobi för Telia. Har ännu inte lämnat in min mobil för lagning trots att den knappt fungerar till något alls längre. Har aldrig varit med om något sämre fungerande överhuvudtaget. Men nu ska jag ta mig i kragen och gå dit. Möta fienden ;) Inte ge mig förrän jag fått den hjälp jag behöver. Puh...ignorera den höga pulsen och dom skakande benen och handsvetten av nervositet.... Nä, jag överdriver nu, men bara lite... Återkommer om hur det gick!

Varde ljus...

När jag cyklar hem efter kvällsjobb nuförtiden så är det ju helmörkt ute. Och jag har inte fixat mitt trasiga cykellyse ännu. När jag nästan är hemma så blir det verkligen helt kolsvart eftersom kommunen sparar pengar genom att släcka gatubelysningen på flera håll i Östersund. Så över Frösöbron (bilbron) så är det inga lampor som lyser.

Jag tänkte att om polisen stoppar mig och jag får böter för att jag inte har någon fungerande cykellampa så ska jag följa kommunens exempel och säga: "Nä det är en så tight budget för mig så jag har valt att prioritera bort just lyset. Finns inga pengar till det just nu. Besparingar du vet..."

Dagen som gått. . .

Idag hade jag gruvat mig lite för några saker på jobbet. Inte alls så farligt mycket, men bara lite sådär ni vet, så man liksom längtar tills det är gjort. Och nästan alltid när jag känner så, då är det som jag gruvat mig för en baggis när det väl kommer till kritan. Så var det idag.

Nu är klockan strax över 23 och jag är supertrött men det tar emot att natta redan nu, eftersom jag jobbar kväll imorrn och får sovmorgon. Jag har inte förstått att man KAN lägga sig i tid, om man är trött, trots sovmorgon dagen efter. Men det kommer väl till insikt nångång det med kanske.... Eller också inte. Nattuggleri är en livsstil :)

Fy vad allt kändes hopplöst och trist och ledsamt idag då. Ska snart förhoppningsvis äta middag med mina föräldrar, så det kan muntra upp! Kommer bara upp ledsna tankar och känslor idag. Dom får väl komma och gå då....så blir jag av med dom...

Söndagssummering...

Jag har inte tränat något denna vecka. Jag har lovat mig själv att träna MINST två gånger per vecka. Det är liksom det absoluta minimum. Men om jag någon vecka misslyckas t.o.m. med det, då får jag nästa vecka på mig att rätta till det. Så på två veckor måste jag alltså ha tränat minst fyra gånger. Om jag tränat en gång en vecka så måste jag nästa vecka träna minst tre gånger. Och har jag, som nu, inte tränat något så blir det till att träna fyra gånger kommande vecka. Men jag får såklart inte skjuta upp det mer än till nästkommande vecka. Men det är bra att ha EN chans att fixa till det... Och dom gånger jag behövt använda den chansen så har jag verkligen gjort det. Och så kan jag känna mig nöjd igen.

Det gäller att hitta sätt som passar en själv.... Så man kommer iväg och får röra på sig. För det är ju så underbart skönt att göra det. För mig är det obegripligt hur jag fungerar ibland. Att det kan vara möjligt att känna motstånd att träna när jag egentligen älskar det. Och jag blir pigg, glad, lycklig, stark, frisk av det... Men ändå är det svårt att ta sig iväg ibland!! Hur är det möjligt liksom?? Det är för mig en gåta.

Oleary´s. . .

Jag har aldrig nånsin gillat Oleary´s. Dom har byggt om, bytt stil, bytt lokaler...gått i konkurs och nyöppnat, renoverat, bytt inriktning.... Alltid samma skit!!! Nu slapp man betala inträde för eländet iallafall, det ska dom ha plus för! Ständut Blakk spelade där ikväll och det var enda anledningen till att jag kunde tänka mig att gå dit. Ständut var lika bra som vanligt. Annars sög det!

Jag brukar kunna vara glad och positiv till det mesta och jag tänkte verkligen att det skulle ha förändrats på Olearys nu. Men......så fort man kom in slogs man av den otrevliga, snobbiga, köttmarknadsstämningen. Snobbiga men väldigt töntiga killar i ljusblå skjortor synar tjejerna uppifrån och ner. Dom beter sig som om dom vore guds gåva till kvinnorna, fastän dom är töntarnas töntar. Jag blev så anti alltihopa! Dom enda trevliga människorna jag mötte var ju såklart dom jag gick dit med, plus dom jag kände från innan, som också var där. På Plaza tycker jag man ofta träffar nya människor, för folk är glada och avslappnade och kan tänka sig att ÄVEN prata med dom 98% som ser normala ut, och som inte är fotomodeller. Nä blä... JAG vill iallafall aldrig mer sätta min fot på Olaeary´s. Om mina vänner vill gå dit så stannar jag nog hemma.

MEN! Jag skrattade så jag grät, åt min lillasyster, när vi var på väg hem. Det finns ingen roligare människa än hon!! Vi pratade bl.a med en norrman och jag fick översätta några ord som hon trodde hon förstod, men svarade helt fel på! :D Det var en grej av många....som sagt, Lina är nog den roligaste människan jag känner!!! :)

Synsk...? :)

Idag på jobbet så skulle jag gå ut med soporna. När jag kom ut så kom jag helt plötsligt att tänka på en kille som jag hängde med ett tag. Hela vägen till sophuset (det är fasen en liten promenad det) så tänkte jag på allt vi var med om och vad som hände mellan oss och så. Och så tänkte jag att det var längesen jag såg honom. Tror ni att jag blev extremt FÖRVÅNAD när jag mötte honom på vägen tillbaka!?! Har inte sett han på så länge! Tyckte det var häftigt.

Sen så skulle vi på ett evenemang med jobbet på kvällen. Vi hade köpt biljetter och min kollega sa att hon packat ner dom i plånboken som vi skulle ha med oss. Så sa jag: "men ska vi inte ta med kvittot på att vi köpt dom också? Om vi inte gör det kommer vi behöva dom och då kommer jag gräma mig över att vi inte tagit med dom". "Jaja, gör det du", tyckte min kollega, även om hon inte förstod varför. Och inte jag heller egentligen. Så när vi ska gå frågar jag: "stoppade du ner biljetterna i väskan?" "Ja", svarar min kollega. Och så kommer vi fram....inga biljetter med oss! MEN! Kvittot på att vi köpt dom är med och det gör att vi får komma in och slippa springa hem och hämta dom och missa början av evenemanget. Min kollega blev lika förvånad som jag. Jag har känsla för saker idag. :) Skumt. Men häftigt!

Tusan...

...så drömde jag om Bill Cosby istället! Inget fel på honom men det var ju Matt jag var ute efter! haha :)

Hollywood dreams. . .

Nu handlar det inte om att jag drömmer om att bli stjärna i Hollywood, utan att jag senaste tiden drömt om Hollywoodstjärnor. Två gånger har jag drömt att någon annan varit kompis med en filmstjärna. Först drömde jag att min kompis Linda var bästa kompis med Johnny Depp och jag skulle precis träffa dom två...och så vaknade jag. Häromnatten så drömde jag att min syster Sara hade en roll i en hollywoodfilm, tillsammans med Sandra Bullock och Hugh Grant. Alla är skådisar jag verkligen gillar. Nu väntar jag bara på en dröm där jag gifter mig med Matt Damon. Men det är ju snarare en dagdröm och önskedröm. *dreglar* :))

Kvällarna susar fram

Kom hem från jobbet vid fem och SVISCH sa det, så var klockan nästan åtta... Att det går så fort ibland. Jag kom inte iväg på träning igår och inte idag. Hmm... Inte bra. Men så är det ibland. Bara att ta nya tag. Nu är jag så trött så mina ögonlock nästan slår igen. Ska nog bara slappa i soffan resten av kvällen...*gääääsp*....Zzz Zzz..z

Gilmore Girls-citat :)

"Everybody screws up. That´s what happens. It´s what you do with the screw-ups.... it´s how you handle the experience.... That´s what you should judge yourself by."

Så sant som det var sagt.

Första avsnittet av Idol 2009...

Från början avskydde jag Idol. Dels för att så många otroligt pinsamma människor sökte och dels för att juryn var totalt outhärdlig. Han den elake clownen och tönten Clabbediclabbtönt var ju allra värst.

Förra året började jag dock följa programmet eftersom en som jag känner var med och sökte. Och jag fastnade totalt! Jag tyckte att rätt person vann också. Kevin Borg var helt outstanding. Jag skulle kunna jämföra honom med Carola då jag tycker dom har samma energi, utstrålning och helt gudomlig musikalitet, tonsäkerhet och professionalism. (jag låter galet frälst, jag vet:)) Den nya juryn är också såå härlig. Dom är raka och ärliga och ibland rätt hårda, men precis lagom och aldrig medvetet elaka, som vissa i förra juryn var. Jag hade mer än gärna suttit med i Idoljuryn! Det vore galet roligt! DET är hellre min dröm än att bli idol haha :)

Men alltså vissa som söker till Idol saknar ju självdistans nåt så in i Norden!!! Dom gnyr fram nånting med nasal röst som skär sig och byter tonart efter varje andetag. Och sen blir dom sura och förvånade när juryn ber dom sluta och gå därifrån. Jag förstår inte detta! Hur kan dom ha inbillat sig att dom kan sjunga när dom inte kan ta en ren ton och har rösten från helvetet?? :) Jag tycker absolut att alla ska få sjunga hur mycket dom vill, vilken röst dom än har och hur tondöva dom än är, men sök för fasen inte ett jobb som sångare och artist då!!! Hahaha :)

Det är som om jag skulle göra en dans-audition. Jag kan tycka att det är roligt att dansa och visst, jag kan väl hålla takten, men det ser inte alls bra ut och jag vet att det absolut inte är någon talang hos mig. En dansjury skulle ju be mig gå därifrån bara dom såg mig GÅ in i lokalen haha :) Hur i hela världen skulle jag då få idén att söka till tex "So you think you can dance" och göra bort mig i TV? Nä. Helt ofattbart. Det är som att jag vill skaka om vissa och säga: "Snälla, rara, söta du. Du har säkert såå många fina sidor och talanger, men DU KAN FÖR ALLT I VÄRLDEN INTE SJUNGAAAA!" Hmm...kanske jag skulle bli den elaka i juryn om jag vore med ;)

Det finns ju väldigt många som är ganska bra sångare/sångerskor som söker men som inte kommer med för något saknas. För att ens gå vidare första omgången måste ju allt kännas som att det stämmer. Så det är nästan som ett hån mot artister att dom gnyende människorna tror dom är lika bra! (som sagt, jag är den elaka jurymedlemmen tydligen!)

Kvällens avsnitt var roligt. Den första tjejen som sjöng var lite fjortisaktig och fnittrade och sa "ah asså ja ba men guuud" osv... Och sen när hon sjöng kom den skönaste kvinnorösten fram och hon sjöng "Hallelujah" så tårarna rann på mig. Sen blev jag genast kär i en som heter Jon som var hur cool som helst och sjöng en egen låt. Ja det är ett kul program det där! :)

Nalle Puh

En vän på Facebook hade idag ett Nalle Puh-citat som statusrad som jag tycker är helt underbart:

"Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålamodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat."

Mina underbara vänner.

Igår sen jag lagt mig så började jag tänka på att jag har så många helt otroligt underbara vänner! Det är helt galet vad jag är glad att dom finns! Vad hade jag gjort utan dom?? Jag har aldrig tagit förgivet att jag ska ha så många kompisar och jag är så tacksam för alla. Vissa står mig ju riktigt nära och vet allt och känner mig så otroligt väl, både bra och dåliga sidor hos mig. :)

Igår fick jag sms av tre av mina närmsta vänner, med anledning av det som gjorde mig så jäkla arg i helgen.

M har levt sig in i detta sen det började, för hon var med då, och hon var nog minst lika arg som jag och skulle också försöka släppa det eftersom jag gjort det :) Så underbart skönt med fullkomlig förståelse!!

C frågade hur det hade gått och kommer alltid, alltid med kloka ord och peppning! Jag tar alltid till mig det hon säger, för hon är klok den kvinnan :)

Sen på kvällen fick jag ett sms av J där hon undrade lite om det som hänt. Hon skrev sen några uppmuntrande ord som svar och det värmde enormt i hjärtat! :)

Detta är endast tre av mina fantastiska vänner, tänk att jag har flera som är precis lika underbara!

Nu måste jag nämna "law of attraction" igen (ur "The Secret" som jag skrivit om förut). Jag har faktiskt alltid, sen jag var barn, haft ganska lätt att skaffa vänner. Jag har alltid blivit väldigt nära vän med åtminstone en person i en klass/arbetsplats/annan grupp. Det har alltid följt mig och jag har sällan varit orolig för att jag ska vara utan vänner. Eftersom jag alltid tänkt positivt där så har det fortsatt så. Så därför ska jag ju självklart försöka tänka, känna, handla positivt även inom det området i mitt liv, där det inte alls har flutit på lika bra. Lättare sagt än gjort, men jag ger mig aldrig! :)

I love språk

Jag brukar läsa nyhetsrubrikerna på SVT:s text-tv, för att sen läsa vidare om det jag tycker är intressant, vilket oftast blir alla rubriker. Jag tycker att dom viktigaste nyheterna sammanställs bra där.

Idag när jag gjort det så fastnade jag sedan på ett program från UR, som heter "I love språk". Jätteroligt program faktiskt. På slutet så pratade dom om ord som kanske är lite utrotningshotade och som dom tre gästerna fick ta hand om, om dom ville bevara dessa ord. Några exempel var: luguber, ehuru, någonstädes, gentil...

Luguber hade jag aldrig hört, men det betyder tydligen sorglig, trist, dyster. När jag hör ordet gentil kommer jag sponant att tänka på Carl-Jan Granqvist. En bild av honom borde ju sitta i ordboken vid det ordet. :) Jag gillar honom, jag tycker han verkar vara så genomsnäll på något sätt. Och så har jag alltid gillat när folk pratar sådär förnämt och fint, det låter så roligt.

Apropå språk så finns det några saker som gör mig totalt förvirrad då jag stöter på det i skrift.

1) Särskrivningar. Jag blir galen på alla särskrivningar. Det retar mig även om jag nästan alltid förstår vad som menas. Men sen finns det faktiskt särskrivningar som gör att meningen får en helt annan betydelse och förvirrar totalt! Det enda exempel jag kommer på just nu; en sjuk sköterska är inte samma sak som en sjuksköterska. Det första betyder att en sköterska är sjuk. Det senare är yrket...

2) När folk skriver "de" istället för "det". Jag har ända tills nyligen skrivit "de" och "dem" istället för "dom". Men nu har jag börjat skriva "dom", om det inte är något mer seriöst jag ska skriva. Men ofta har jag fått läsa mail och sms flera gånger för att förstå vad som menas, när någon skrivit "de" istället för "det". Då har jag först läst det som "dom". Förvirringen blir total. Just ja! Nu har jag även märkt att det är vanligt att folk vill använda ordet "dem" i skrift. Men så används det fel! Som tex: "Dem har inte sagt något om det". Ska man använda "dem" och "de" så måste man ju använda det rätt: "De har inte sagt något om det". Ordet "dem" används annorlunda, som tex: "Jag ska träffa dem senare."

Gahh, vilken jobbig svensklärare jag blev idag då!!! :) Sorry.... Men nu har jag äntligen fått skriva av mig om detta, så nu ska jag vara mer tålmodig vid nästa särskrivning och felanvändning av de, dem, det.... :) Och jag lovar att jag tycker det är 100 gånger bättre att skriva fel och förvirra mig, än att inte skriva alls!! :)

Kram från svenskläraret

En kortis...

Har haft en bra dag på jobbet idag också. Och dessutom har jag varit hyfsat harmonisk och släppt min ilska. Det är så underbart skönt att kunna göra det!! Hade detta varit förr så hade jag ältat det hur länge som helst tror jag. Tur att Mia Törnblom finns!!! :)

Nu är kl elva på kvällen och jag har precis slagit mig till ro här hemma. Är hungrig och törstig och ska strax göra något åt det. Ska se lite Gilmore Girls på dvd...underbart.

Ny vecka, nya möjligheter!

Är dock inte början på en arbetsvecka för mig, utan sista dagen på en arbetsperiod. Sen är jag ledig tisdag och onsdag :) Men måndagar känns ändå som en nystart på något sätt. Förut när jag hade ett pissigt jobb och jobbade måndag till fredag så avskydde jag måndagar. Ville bara få dom överstökade. Nu däremot, så har jag inte något emot någon av veckans dagar :)

Nu ska jag ta en dusch och sen bege mig iväg till jobbet. Jag önskar dig som läser detta, en härlig start på veckan och en ännu bättre fortsättning! :)

Mia Törnblom...

...säger att om man är arg på någon och inte kan sluta älta det och känner att det tar all ens kraft och energi så ska man önska denne person framgång och ett lyckligt liv (minns ej dom exakta orden). Det är så sjukt jobbigt att vara förbannad på någon och samtidigt känna att det är endast man själv som blir lidande av det. Personen ifråga kanske inte ens vet om det!! Och så ödslar man energi på detta! Det gör en ju än mer förbannad. SUCK.

Jag har läst alla Mias böcker och varit på en föreläsning och hon är en av mina främsta förebilder. På föreläsningen så berättade hon om ett sånt tillfälle då hon var så arg på en person så det tog flera veckor innan hon kunde släppa det. Fastän hon verkligen försökte med alla hennes knep. Sen när hon äntligen släppt det så fick hon reda på hur det egentligen låg till, varför den personen handlade som han gjort. Och det var inte alls för att vara elak mot henne, eller trycka ner henne, vilket hon var fullständigt övertygad om i alla dessa veckor.... Det är nog så många gånger. Man förstorar upp betydelsen i mycket.

Jag har varit så rasande på en person idag, som jag knappt ens känner. Jag tycker att den personen har varit fruktansvärt taskig och nonchalant mot mig och jag har tagit det väldigt personligt. Jag har varit så arg så jag har fått huvudvärk. Det är sant!! Så nu har jag börjat försöka släppa det hela. Försöka tänka att det nog inte är personligt mot mig. Att människor beter sig olika, har olika värderingar och att denna människa kanske inte har en aning om att jag är fly förbannad, eller att personen ifråga gjort något fel alls... Jag måste ju tänka så, för att inte bli helt galen. När man är så arg på någon och inte får det minsta utlopp för det, så känns det som att man ska explodera. Det tar SÅ på krafterna och det är så otroligt slöseri med dyrbar tid som man skulle kunna gjort något bra och roligt på.

Haft en otroligt bra jobbhelg annars. Och det retade mig idag, att detta förstörde dagen något. Så jag blev arg för att jag var arg. Så....puh.... Du din attans människa som jag varit arg på hela jävla dagen, till dig säger jag bara: JAG ÖNSKAR DIG ALL LYCKA OCH FRAMGÅNG. HA ETT HELT UNDERBART, FANTASTISKT LIV. Och jag menar det. Du har inte samma åsikter som jag, om hur man ska bete sig. Det inser och accepterar jag. Nu ska jag släppa detta.

Puss och kram, nu ska jag sova. Lite lättare i själen. Som molnen på bilden....:)

Fullmåne, sömnlöshet och skum dröm...

Inatt var det tydligen fullmåne...? Jag sov iallafall otroligt dåligt och det brukar jag alltid göra vid fullmåne. Skulle upp halvsju imorse. Framåt morgonkvisten slumrar jag dock in och drömmer att 100 000 utomjordingar ska komma till jorden. För att dom skulle få plats här så måste 100 000 människor försvinna från jordens yta på något sätt. Läskig stämning, minst sagt. Var glad då jag vaknade! :)

The Secret

Denna fantastiska bok tar jag fram nu och då och blir alltid så överväldigad av den. I förordet står det bl.a. "Några av historiens mest framstående människor, bland andra Platon, Galileo, Beethoven, Edison, Carniegie, Einstein och många uppfinnare, teologer, forskare och stora tänkare, har haft kännedom om denna uråldriga Hemlighet. Nu avslöjas Hemligheten för vår egen tids värld."

Det handlar om tankens kraft. Jag tror att många redan vet att det finns kraft bakom tankarna, men jag tror inte många förstår hur STOR den kraften är... Det har jag inte vetat och jag har fortfarande svårt att förstå det, trots att jag läst boken många gånger och själv fått bevis för det ett antal gånger. Det kan låta väldigt flummigt... men....idrottsmän kör ju med affirmationer, det är ju i princip samma sak.

Kortfattat så handlar det om att man drar till sig det man tänker och känner. Om jag alltid tänker negativt drar jag till mig negativa saker. Tänker jag positivt drar jag till mig positiva saker och händelser m.m.

Efter att jag läst The Secret så ville jag testa detta med en otroligt enkel grej, bara för att få det bevisat för mig, även om jag egentligen var ganska övertygad. Så när jag var på väg hem från jobbet en eftermiddag och började tänka på att jag skulle hämta posten så tänkte jag helt reflexmässigt att "det är väl bara räkningar som vanligt". Och så kom jag att tänka på att just denna tanke var ett exempel ur boken...man tänker ofta så.

Så då gick jag verkligen, verkligen in för att tänka att jag skulle få något roligt med posten. Flera gånger så tvekade jag och tänkte att "vad fånigt, precis som att jag kommer få det bara för att jag tänker så". Men jag gav mig inte, jag tänkte så intensivt på att jag skulle få något bra med posten, något som jag skulle bli lite glad av. Jag tänkte det så intensivt att jag trodde att jag redan fått det nästan. Så, glad i hågen kom jag fram till min postbox och öppnade. Där låg det ett presentkort från ICA på gratis godis :) Jag tror jag behövde det lilla för att verkligen börja tro på allt jag läst om.

Jag har fler, lite större saker som exempel på att det verkligen fungerat för mig. Men dom flesta är väldigt privata så jag vill inte skriva det här...ännu iallafall... :) Jag kan ju bara tala av egen erfarenhet, och då är det så att jag lyckas dra till mig positiva saker om dom inte känns helt "orimliga" från början. Jag kan ju inte riktigt tro på att jag skulle bli miljonär tex... MEN, det handlar nog bara om övning och att börja med fler mindre saker för att verkligen tro stenhårt på att det fungerar.

Ikväll har jag varit lite negativ angående det enda trassliga området i mitt liv (kärlek och förhållanden). Det var därför jag började tänka på The Secret igen och tog fram boken för att komma tillbaka till dom positiva tankarna. Nu kom jag på att bara genom att skriva "det trassliga området i mitt liv" gör ju att det fortsätter vara så, eftersom jag tänker att så har det alltid varit och kommer alltid förbli. Då drar jag till mig mer trassel där... Det får jag ändra på!

Jag vet att detta kan verka flummigt och skumt om man inte läst boken. Eller om man läst den, men inte tror på det den handlar om. Men om du blir minsta intresserad så rekommenderar jag verkligen att läsa den. Jag tror på detta och jag känner mig i gott sällskap av Einstien, Edison, Beethoven, Platon m.fl. ;))

Suck...

Hade ju planerat att vara klämkäck och städa och träna idag. Träningen får jag skippa, för jag har så förtvivlat ont i halsen idag och har hostat halva natten. Usch jag avskyr halsont. Men jag är liksom pigg annars, så städningen får allt bli av. Hoppas det snart ger sig med det onda.

Nä nu finns inga ursäkter längre, nu ska jag S.T.Ä.D.A. På återseende!

Te-funderingar...

Sitter ner med en kopp te innan det är dags att bege sig iväg och jobba till sena kvällen. Ute skiner solen. Inne spelas Gasolin. Och jag ser mig omkring och inser att imorrn måste jag städa igen.... Förstår inte hur jag kan lyckas få till kaos på bara några dagar!? Det vore väl en sak om man bara behövde dammsuga och dammtorka lite nu och då, men i övrigt var det fint och ordningsamt :) Men det kan ju jag drömma om..... Men då får det bli träning och städning imorrn, det kändes ju hurtigt värre. Nej, dags att packa jobbväskan och bege mig iväg.

Jag är kär i en vampyr...

Soft dag... :)

Varit ledig idag och "imorse" efter en dusch gick jag upp på stan och tog en brunch med en av mina Malin-ar, Malin O. Vi åt på Pause och hade det supertrevligt. Satt på uteserveringen för det var så varmt och skönt!! :) Sen gick vi en tur på stan och jag köpte en liten present till mitt gudbarn, bara för det var så oemotståndligt.

När jag kom hem så tog jag det lugnt och surfade lite på nätet innan det var dags för att träffa Sara, Malin B och Annika för en snabbmiddag på Subway och sen gå på bio! Snacka om en skön och bra dag!! Såna behövs! Nu blir det snart jobb för hela slanten igen, även i helgen...

Puss och kram

Oj, vilken dag...

Nu är kl 00.14 och det har hunnit bli 2 september, så nu är dagen jag skriver om precis slut.

Förra natten så blev jag magsjuk och sov nästan ingenting på hela natten. Jag tror dock att det var en allergisk reaktion, jag tror jag fått i mig för mycket mjölkprodukter....inte bra.

Som tur var så hade jag precis lovat en kollega att byta pass, från morgon till kväll. Så jag fick sova någon timme på morgonen/fm. För jag gick och jobbade ändå, jag tror inte det var magsjuka så det smittar. Men oj vad trött och illamående jag varit idag. Inte alls kul...

När jag kom hem fick jag dock flera mysiga sms från olika personer, så det höjde mitt humör väldigt mycket. :))

Nu ska jag väl snart vara tillräckligt nervarvad för att kunna sussa, hoppas jag. Godnatt!