Idag har jag klarat av första dagen på jobbet sen jag fick ryggskott. Drygt en vecka har gått och jag törs knappt tro att det är sant, men jag har inte så ont längre. Kan kännas då jag suttit stilla ett tag, men jag får ju se till att inte sitta stilla för länge helt enkelt. Men med tanke på att jag jobbat från morgonen (då det är besvärligast rent fysiskt) och ändå ha mindre ont än jag haft på månader så är det ju jättebra. Jag har ju haft ont så länge redan innan det låste sig helt. Det här har ju fått mig att verkligen tänka efter, både i jobbet och annars. Jag har tagit den omständiga och tidskrävande (men enda rätta) vägen idag och lyft rätt i exakt alla situationer.
Dom senaste dagarna har jag också funderat på hur jag ska leva mitt liv hälsosammare. Träningen har jag ju kommit igång med (med ett uppehåll på en vecka pga ryggskott då). Sen är det ju det här med kosten. Vikten. Återigen. Sedan jag gick ner något kilo (för femtio år sen, vilket jag skrev om i bloggen) så har jag iallafall inte gått upp. Men nu ska jag fortsätta neråt. Så mycket har jag varit på det klara med, länge. Idag har jag vägt för- och nackdelar med olika metoder.
-LCHF är ju toppen för att jag aldrig nånsin behöver vara hungrig och ändå gå ner i vikt. Nackdelen är att jag har svårt att tycka det är ok att vara helt utan bröd och pasta, som är det godaste jag vet.
-GI är för krångligt för att jag ska lyckas hålla i det.
Sen stod det mellan Viktväktarna eller Viktklubb.se. Jag kom fram till att Viktklubben passar mig allra bäst just nu. Så alldeles nyss blev jag medlem och kör igång imorgon (det är försent att börja idag, för det är kväll och jag ska varken äta eller träna innan jag ska sova). Gillar att det är varierad kost och att man så lättsamt ser att man fått i sig tillräckligt av allt. Man behöver inte räkna points heller. Jag känner mig otroligt motiverad och har lagt upp en plan och fått ett coachmail och veckomenyer och satt målvikt m.m.
Jag vet ju av tidigare erfarenheter att man alltid är så här peppad och motiverad i början, men denna gång kommer det hålla i sig. Jag kommer säkert hamna i svackor men dom tar jag mig upp ur. Jag är helt bombsäker på det. Det tar ju den tid det tar och jag ska må bra under tiden. Det är det viktigaste. Att må bra. Och ha kul såklart, det gäller alltid!
Oj, har du orkat läsa ända hit. Jag är imponerad. Kram på dig kära läsare! :)