Musik. Vad det kan vara plågsamt att lyssna till riktigt bra musik!!! Hjärtat och själen löses upp till småbitar eller till något flytande för att sedan komma samman igen och det gör så ont för att det är så vackert och underbart och alla minnen som är underbara gör ont och alla sorgsna minnen känns sköna och till slut vet man inte var man ska ta vägen.....
2 kommentarer:
Precis så är det, underbar beskrivning...
Marita, vad härligt att du tycker det. Jag tänkte nästan tillägga i en kommentar att jag inte var hög (förutom av musiken då förstås), men jag ville beskriva det sådär vimsigt som det verkligen känns :) Underbart att du känner likadant.
Skicka en kommentar