torsdag 3 juni 2010

Livets berg- och dalbana

Under de senaste dygnen har det hänt en del riktigt jobbiga saker för mig, inom två olika områden. Jag har haft en slinga i huvudet senaste tiden där texten säger mycket! Häftigt att den har kommit fram när jag har behövt den... Det är Björn Afzelius text, i låten "Tusen Bitar".

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå.
Men det kan va' svårt att tro när man inte ser den.

Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen.
Men det hjälper sällan de som har blitt våta.

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut.
Ser man allt med lite andra ögon.
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se,
skillnad mellan sanningar och lögner.

Jag har alltid blivit tårögd av den texten. Och nu har den betytt ännu mer för mig. Som sagt, man vet ju att efter regn kommer solsken. Men det är svårt att känna det när man står där mitt i skyfallet och bara ser den svarta himlen bli allt läskigare...

Idag har jag ändå på något mirakulöst sätt vänt på hela situationen och kommit in på rätt spår igen. Jag ser mig själv som en positiv människa och nu måste jag säga att jag är stolt över mig själv, när jag lyckats vända sakta men säkert och komma in på den positiva vägen igen, trots att jag är mitt i de två jobbiga grejerna fortfarande. Men jag har haft STOR hjälp av nära och kära, måste tilläggas!!! Alla på olika sätt, men exakt lika betydelsefullt. Flera har jag bara pratat med, utan att ens berätta om mina problem, men de har gett mig så mycket energi.

Att vara positiv som människa betyder absolut inte att man blundar för problem eller aldrig deppar ihop. Det betyder snarare att man inte fastnar därnere i deppandet, utan man kommer upp igen. Några livserfarenheter rikare. Vad jag lärt mig denna gång är bl.a.:

*Efter regn, kommer faktiskt solsken.

*Jag är starkare än jag trott och klarar av mer än jag visste.

*God självkänsla är livsviktigt och det måste jag alltid jobba med.

*Jag är nog lite naiv och tror gott om människor och tänker fortsätta med det, trots att man kan få lite hårdare slag då.

*Avundsjuka är något av det mest förgörande och jag tänker göra allt i min makt för att undvika att vara/bli avundsjuk.

5 kommentarer:

Marita sa...

Helt underbar låt...:)
Jag är glad för din skull att du har människor i din närhet som stöd och ibland räcker det med att bara veta att de finns där.
Fortsätt vara positiv och jag håller med dig, jag tänker också fortsätta tro gott om människor även om det gör ont ibland.
Kramar till dig!

Emmas Hörna sa...

Ja visst är den :) Tack så mycket för din fina kommentar, Marita. Kramar tillbaka!

lisa sa...

Verkligen underbar text emma! Va tråkigt att höra att du har det jobbigt. Skönt att du har en härlig varm familj och vänner som stöttar, det betyder så mycket. Kramar!

Emmas Hörna sa...

Tack Lisagumman! Jag mår ändå bra nu. Ja familj och vänner betyder allt i livet, det är det enda jag är säker på :) Stor kram till dig!

Lina sa...

En favoritlåt hos mig! Du vet, jag önskade mig ju Björn Afzelius skivor när jag fyllde 10 år. Jag fick såklart en skiva med honom så på mitt kalas dansade vi tryckare till "Tusen Bitar". Har ända sen jag var liten älskat honom. Särskilt "Tusen bitar". Just den texten du skrev också, det är min favorit!! Den prickar så rätt! Jag tycker att den är hoppfull samtidigt som den är så ärlig med hur det är i livet.

När jag läste ditt inlägg, grät jag en skvätt. Det var så fint och berörande och jag satt bara och tänkte hur fantastisk Du är Emma! Tänk om alla var som Du!Då hade jorden varit ett Paradis!

Puss från lillasyster