Det finns faktiskt ingen låt som berört mig mer än just denna. Jag vet inte vad som händer med mig varje gång jag hör den. Men jag blir bara djupt lycklig och det känns som att det bara finns gott i världen. De första tre gångerna jag hörde låten blev jag så totalt överrumplad av dess effekt på mig. Tårarna strömmade nerför mina kinder och det gick inte att stoppa glädjetårarna. En av gångerna var jag ute på promenad och lyssnade på radion när den plötsligt spelades. Många som mötte mig trodde nog att jag var ledsen, men jag var lyckligast i världen. :) Konstigt men underbart att musiken/texten/artisterna kan påverka mig så!
Det syns i dina gester, syns på din rygg
den som kan va så rak
Å jag vet vad som plågar dig,
men du kan va trygg, du å jag, vi gör gemensam sak
När den vill tynga ner mig, oron jag bär,
vet jag att du finns där
Ja för så som vi krattar gången,
så får vi gå, du å jag,
för det är vi ändå.
Molnen vid horisonten hotfulla grå,
stormen är här min vän
Men den stormen ska också stilla,
å vi ska få, du å jag, lugnet tillbaks igen
Om allt ska tagas från oss, ett har vi kvar,
som ingen annan har
Ja för så som vi krattar gången,
så får vi gå, du å jag,
för det är vi ändå.
Mullret har tystnat tror jag, inte ett ljud...
Jag hör det inte mer
Å det ljusnar vid horisonten,
tack käre Gud, du å jag, ser hur naturen ler
Stormen var bra för hjärtat, bra för min själ
Gjorde oss båda väl
Ja för så som vi krattar gången,
så får vi gå, du å jag,
för det är vi ändå.
Ja för så som vi krattar gången,
så får vi gå, du å jag,
för det är vi ändå.
För det är vi ändå!
torsdag 27 oktober 2011
lördag 22 oktober 2011
Tacksam
Sitter just nu i underbara Hallen och får mysa med familj och vänner i över en vecka. Det är kärlek det! Nästa helg ska vi till Västerbotten för att vara med på systerdottern Linneas dop! Ska bli så underbart att äntligen få träffa släktens lilla nykomling samt att träffa alla andra underbaringar såklart! :) Saknar Micke som är i Skåne nu, men skönt att jag då får träffa massa andra människor som jag älskar. Det är fascinerande hur man vänjer sig. Förut kunde det gå många veckor emellan mina och Mickes träffar. Nu är jag redan van vid att träffa honom hela tiden så att vi ska vara ifrån varandra i över en vecka känns som en hel evighet! Men det positiva är ju att jag verkligen har någon att älska så mycket så jag saknar honom så. Jag känner mig nykär lite nu och då, fortfarande. :)
torsdag 20 oktober 2011
Gaddafi död
Men vilken sjuk, sjuk värld vi lever i. Jag fick en sån där overklighetskänsla när jag såg de extrainsatta nyheterna och plötsligt hör hur alla firar en människas död. Samtidigt förstår jag allas firande. Men det gör det ju inte mindre sjukt! Det är värt att fira att Gaddafis makt är bruten och förhoppningsvis även diktaturen och förtrycket. Men det lät så konstigt när nyhetsuppläsaren sa "död" så glatt och oberört. Det var någon (minns nu inte vem) som uttalade sig om hans död och sa att det var ett historiskt ögonblick och att vi nu bör skänka en tanke till alla hans offer. Det lät lite mer verkligt.
Tur att det finns så otroligt mycket underbart och vackert också i denna värld. Nu ska jag fokusera på sånt ett tag för att komma i balans efter att ha sett nyheterna.
Tur att det finns så otroligt mycket underbart och vackert också i denna värld. Nu ska jag fokusera på sånt ett tag för att komma i balans efter att ha sett nyheterna.
Onödigt
Vår barnmorska är lite vimsig och ostrukturerad tyvärr. Sist vi var där så pratade hon om sjukskrivning och undrade om jag ville ha en läkartid för att eventuellt bli sjukskriven. Så hon skulle boka en tid och ringa mig dagen efter (torsdag) för att bekräfta tid och datum. Eftersom hon aldrig ringde igen så hörde jag av mig måndagen efter. Då svarade hon att jovisst, hon hade bokat in mig hos en läkare som just då befann sig Skinnskatteberg (några mil ifrån Fagersta). Ok, det kan ju vara bra att veta tid, datum och PLATS kanske...? Nåväl, idag åkte vi till Skinnsberg och jag anmälde mig i receptionen på vårdcentralen där. Det visade sig att jag inte alls var inskriven. Suck. Som tur var så gick det bra att träffa en läkare på den tid det var sagt, så vi inte hade åkt dit helt i onödan. Däremot hade den läkaren en helt annan uppfattning om sjukskrivning av tvillinggravida. Så vi åkte dit i onödan ändå. Hon kunde inte motivera en sjukskrivning såhär tidigt i graviditeten. Hon sa att "förr i världen var det aldrig några problem att sjukskriva de som väntade tvillingar". Jag har hört från andra att det är precis tvärtom. Att förr jobbade man lika länge som under en enlingraviditet, men då var det också vanligare att tvillingar föddes för tidigt, troligtvis pga det. Ja man blir inte klok på allt. Men det hade varit bra om vi hade fått höra att det är helt kört med sjukskrivning så hade vi sluppit köra närmare 6 mil i onödan när Micke ska iväg och jobba också... Dessutom känner jag mig så otroligt dum och lat som går till en läkare och frågar om jag kan få bli sjukskriven. Även om det verkligen inte är av den anledningen. Hade gärna sluppit den känslan också.
Jag skulle helt ärligt tycka att det vore skitkul att jobba igen! Men dock inte så roligt om man inte kan jobba på samma sätt som man brukar och vill. Som förskollärare är man aldrig stilla och det är lyft och böjningar mest hela tiden. Dessutom väldigt stressigt emellanåt. Stress och för mycket fysiskt ansträngande saker får mig att kräkas och få svinont i ryggen och bäcken. Men jag ska söka de förskollärarjobb som (först nu) dykt upp här i Fagersta. Sen är det kanske inte så troligt att de vill anställa mig eftersom jag inte kommer att kunna jobba så länge.
Jag skulle helt ärligt tycka att det vore skitkul att jobba igen! Men dock inte så roligt om man inte kan jobba på samma sätt som man brukar och vill. Som förskollärare är man aldrig stilla och det är lyft och böjningar mest hela tiden. Dessutom väldigt stressigt emellanåt. Stress och för mycket fysiskt ansträngande saker får mig att kräkas och få svinont i ryggen och bäcken. Men jag ska söka de förskollärarjobb som (först nu) dykt upp här i Fagersta. Sen är det kanske inte så troligt att de vill anställa mig eftersom jag inte kommer att kunna jobba så länge.
måndag 17 oktober 2011
True Talent vs Idol
Vi har spelat in alla True Talent-avsnitt och har sett det när det har passat. Nu har vi kommit ikapp och såg söndagsfinalen "live". När jag jämför det med Idol så vinner True Talent stort. Bara en sån sak att artisterna överlag är bättre gör det ju mer sevärt. I år har Idol två riktigt duktiga tävlande och två hyfsat talangfulla, men resten är inte alls särskilt bra tycker jag. I TT (True Talent) håller alla en bra nivå och så finns det några som är sticker ut och är otroligt duktiga. Ja det finns ju alltid undantag...det fanns en i TT som jag inte förstod varför han var kvar så länge (Jacob Gordin heter han). Sen är TT mycket mer sansat. Och juryn är underbar. När de ger kritik så ger de välmenad kritik och skulle aldrig någonsin gå till personangrepp ( som äcklet Alexander Bard alltid gör i Idoljuryn). Även om jag inte alltid håller med juryn i TT så gillar jag sättet de uttrycker sig på. Förra söndagen åkte Fred Andersson tyvärr ut. Han var helt klart en av de bästa artisterna i tävlingen. Han sjöng "Amazing Grace" så vackert att jag grät. Det var längesen jag blev så berörd av sång på TV. Men man visste vad han gått igenom innan och han sjöng låten som om han hade skrivit varenda ton och varenda ord i den. Det verkade komma direkt ur hjärtat. Jag blev så berörd.
söndag 16 oktober 2011
Sköna söndag
Skulle börja skriva ett inlägg men känner nu hur hungern river och bebisarna sparkar hej vilt i magen... Så jag måste gå och äta! Vet inte om det är så för alla, men jag kallar detta för gravidhunger. Från att känna sig helt normal till att, på en sekund, vara så hungrig så man tror knappt att man klarar att ta sig till matbordet innan man svälter ihjäl!
Efter lite matintag ska vi åka till Avesta för att eventuellt köpa en soffa på Jysk. Hoppas den vi vill ha finns kvar! Söndagsmys.
Efter lite matintag ska vi åka till Avesta för att eventuellt köpa en soffa på Jysk. Hoppas den vi vill ha finns kvar! Söndagsmys.
måndag 10 oktober 2011
Allmänt mys
I helgen åkte Micke och kollade en tvillingbarnvagn som vi hittat på Blocket. Den var fin och bra, så han köpte den. Känns skönt att det är klart iallafall... :) Det blev en svart Emmaljunga twin city cross. Det ni!
Tänk vilken tur att jag är ihop med just Micke. Som har sån bra koll på mycket av det praktiska. Vi kompenserar varandra så bra. Tänk om han hade varit ohändig tex... Det hade inte varit det ultimata direkt. Jag är väl inte helt värdelös på allt sånt, men han är så himla duktig på sånt jag verkligen har noll koll på. Det känns så himla tryggt faktiskt. Jag som varit så van att klara allt själv, visste inte hur mycket jag tydligen längtade efter en trygg och händig man. :)
Idag såg vi en film som Svenska Tvillingklubben skickade sedan vi blev medlemmar. Från början var allt lugnande bra och mysigt, men de måste ju alltid ta upp alla risker och eventuella komplikationer med tvillinggraviditet och förlossning. Medans jag såg det märkte jag plötsligt att jag satt och höll krampaktigt i en lampsladd med ena handen och den andra handen la jag som ett skydd på magen. I slutet av filmen var det tillbaka till det gulliga och mysiga och roliga dock.
Nu förstår jag verkligen vad de menar med att man bör vara sjukskriven från vecka 20 när man väntar tvillingar. Jag är i vecka 22 nu och mår bra så länge jag tar allt i min takt och får sova och vila lite nu och då. Vilket jag har förmånen att göra. Men så fort jag stressar minsta lilla så blir jag svimfärdig, illamående, kräks... Och jag kan inte gå så fort längre. Det tar emot och det går bara inte. Så jag tar det lugnt!
Tänk vilken tur att jag är ihop med just Micke. Som har sån bra koll på mycket av det praktiska. Vi kompenserar varandra så bra. Tänk om han hade varit ohändig tex... Det hade inte varit det ultimata direkt. Jag är väl inte helt värdelös på allt sånt, men han är så himla duktig på sånt jag verkligen har noll koll på. Det känns så himla tryggt faktiskt. Jag som varit så van att klara allt själv, visste inte hur mycket jag tydligen längtade efter en trygg och händig man. :)
Idag såg vi en film som Svenska Tvillingklubben skickade sedan vi blev medlemmar. Från början var allt lugnande bra och mysigt, men de måste ju alltid ta upp alla risker och eventuella komplikationer med tvillinggraviditet och förlossning. Medans jag såg det märkte jag plötsligt att jag satt och höll krampaktigt i en lampsladd med ena handen och den andra handen la jag som ett skydd på magen. I slutet av filmen var det tillbaka till det gulliga och mysiga och roliga dock.
Nu förstår jag verkligen vad de menar med att man bör vara sjukskriven från vecka 20 när man väntar tvillingar. Jag är i vecka 22 nu och mår bra så länge jag tar allt i min takt och får sova och vila lite nu och då. Vilket jag har förmånen att göra. Men så fort jag stressar minsta lilla så blir jag svimfärdig, illamående, kräks... Och jag kan inte gå så fort längre. Det tar emot och det går bara inte. Så jag tar det lugnt!
söndag 9 oktober 2011
Toppenhelg
Tjejgänget på Cirkus för att se Lena Ph
Vilken fantastisk helg jag haft! I fredags åkte vi till Stockholm. Jag åkte dit för att träffa tjejerna och se Lena Philipsson på Cirkus. Micke skulle lägligt nog på NHL-hockey i Globen samma helg. Vi tjejer bodde som vanligt på Östermalm och gick ut och åt god mat, garvade, shoppade (jag tog en mini-shopping och det blev mammabyxor och mammaleggings) och njöt av underbart umgänge. Lenas show var galet bra! Hon har sån humor och självdistans och sjunger faktiskt fantastiskt bra live! Och hon bjuder alltid på så mycket extra på sina shower, mer än bara sång och musik. Och jag älskar många av hennes låtar, särskilt de gamla som väcker barndomsminnen.
onsdag 5 oktober 2011
Dagens citat
Sova sova sova...
...säng säng säng.
Idag har jag mest bara sovit hittills och klockan är halvfyra på eftermiddagen!!! Men tydligen behöver jag det. Känner mig iallafall helt utsövd hehe... *GÄÄSP*
Tvillingarna gör frivolter i magen lite nu och då. Verkar som att de har tillräckligt med plats fortfarande att ta ut svängarna, för jisses vilka stora rörelser det är ibland. :) Jag älskar när jag känner att de är där!!!
söndag 2 oktober 2011
Två av gästerna i mitt liv och Den Rätte
Det fanns en pojke som gav mig spänning.
Det fanns en pojke som gav mig passion.
Han gav mig äventyr, han gav mig mod.
Men samma pojke gav mig även smärta.
Och denna pojke fick miljoner tårar...
Senare kom en pojke som gav mig...något.
Han ville ge allt, jag såg det i hans blick.
Han gav mig berusning, han gav mig glädje.
Men även oro och osäkerhet.
En kort stund senare gav han mig förtvivlan.
Djup förtvivlan, till synes utan slut.
Han fick mig att sjunka långt under botten.
Han svek på värsta sätt och jag blödde svårt.
Men då fanns där en Man.
Han hjälpte mig upp.
Han plåstrade om...och han gav mig det hopp jag trodde försvunnit för alltid.
Hans sätt mot mig var som balsam i själen.
Hans självklara godhet gav mig mer än Allt.
Äventyr och berusning,
glädje och passion,
trygghet och mod.
Den mannen är Du.
Du som räddat mitt hjärta.
Fått det att sluta blöda och istället bulta.
Varje gång jag var rädd så lugnade du mig.
Varje gång jag är glad så stärker du det.
Du säkrade lyckan i mitt liv!
I precis rätt stund fanns du där som en hjälte.
Med ditt självklara sätt lyfte du mig högt.
Som om det var vad du var född till.
Jag älskar dig.
Det fanns en pojke som gav mig passion.
Han gav mig äventyr, han gav mig mod.
Men samma pojke gav mig även smärta.
Och denna pojke fick miljoner tårar...
Senare kom en pojke som gav mig...något.
Han ville ge allt, jag såg det i hans blick.
Han gav mig berusning, han gav mig glädje.
Men även oro och osäkerhet.
En kort stund senare gav han mig förtvivlan.
Djup förtvivlan, till synes utan slut.
Han fick mig att sjunka långt under botten.
Han svek på värsta sätt och jag blödde svårt.
Men då fanns där en Man.
Han hjälpte mig upp.
Han plåstrade om...och han gav mig det hopp jag trodde försvunnit för alltid.
Hans sätt mot mig var som balsam i själen.
Hans självklara godhet gav mig mer än Allt.
Äventyr och berusning,
glädje och passion,
trygghet och mod.
Den mannen är Du.
Du som räddat mitt hjärta.
Fått det att sluta blöda och istället bulta.
Varje gång jag var rädd så lugnade du mig.
Varje gång jag är glad så stärker du det.
Du säkrade lyckan i mitt liv!
I precis rätt stund fanns du där som en hjälte.
Med ditt självklara sätt lyfte du mig högt.
Som om det var vad du var född till.
Jag älskar dig.
Stora känslor
Nu är jag tillbaka i Fagersta efter en supermysig helg i Hallen! Jag och Micke åkte upp i fredags och passade på att fira pappas födelsedag som var på lördagen, men även Linas som nyss har varit och mammas som snart kommer. Alltså, jag älskar min familj så otroligt mycket. Lina skrev på facebook om kärleken i familjen och jag håller med om att den är så trygg och fantastisk som den bara kan bli. Jag är så otroligt lycklig och har så mycket kärlek omkring mig och i mig. Jag önskar att precis alla kunde få uppleva det. Då hade det inte funnits lika mycket elände i världen.
Nu sitter jag och har musikstund för mig själv. Min älskling har åkt och jobbat natt. Och uppfylld av graviditeten som jag är, så har jag börjat lyssna på Carolas skiva med bl.a. vaggvisor ("Sov på min arm - sånger för stora och små" heter albumet). Oj oj oj så rörd jag blir och jag gråter floder när jag försöker sjunga med. Mina favoriter just nu är "Lyckeliten" och "Jag sjunger godnatt".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)