Gaahh...

...det tar på krafterna att vara förbannad alltså. Det här stormiga året är snart slut och då får vi hoppas att 2011 är harmonins år. Nu är jag arg på en människa som varit så svinig och elak man bara kan vara, mot en av mina bästa vänner. Han har verkat harmlös och trogen och kärleksfull. Sen började han strula och bete sig konstigt ända tills han släppte bomben, i form av ett mail.

VEM beter sig såhär? Är över trettio år och erkänner sin otrohet och sitt svek i ett kallt och nästan irriterat mail och sen tror att han ska slippa stå till svars för det? När han gjort en annan människa så otroligt olycklig. En godhjärtad människa som litat på honom och gjort allt för att han ska må bra och stöttat honom länge för att han har känt "sån press" och "så många krav". Jag blir så förbannad, förvånad, besviken och frustrerad över att det finns såna FEGA, ruttna, elaka människor. En del kanske tycker att jag är naiv som blir lika förvånad varje gång. Men som jag brukar säga, då är jag hellre naiv än att jag tappar tron på mänskligheten och blir bitter och alltför cynisk. Vilket lätt skulle kunna hända, om man någonsin skulle ana elller tro att något sånt här kan hända.

Ingen kan ju rå för om man blir kär i någon annan, eller slutar att vara kär i den man är ihop med. Men då får man vara ÄRLIG och bryta direkt istället för att åma sig, vara otrogen och elak mot flera människor för att sedan skicka ett jäkla mail, "jag vill inte att du tar kontakt med mig mer" typ. Det är så fegt. Så extremt avtändande och omanligt. Feg, feg, feg, feg. Finns inget värre än dessa fega, veka "män". Dom är inte ens värda att benämnas som män. Det vore ett hån mot alla riktiga män.
(Jo, jag är rejält arg).