Sista april!

När jag skrev "sista april" i rubriken mindes jag på en gång att det förut innebar fest i Åre... Det hade jag nästan glömt. Men åtminstone några gånger så var vi där och firade. Huga. Roligt var det men...vilka fjortisar vi troligtvis var! :) Ryyyys....

Senaste åren har jag inte ens sett en majbrasa, vilket är synd, för jag gillar den traditionen. Så i år trodde jag att jag skulle få gå och mysa vid brasan här i stan och sen ta en öl efteråt. Men tusan vad jag är krasslig. Förkyld och hängig och hostig och ont i öronen m.m. Och så ska jag jobba hela helgen sen, så jag bara måste stanna inne och hemma och vila. Och precis nu gjorde jag något helt nytt för mig. Jag beställde pizza för hemkörning! Jag har ingen rolig mat hemma men jag orkar bara inte gå och handla i snörvlandet. Och så hade jag kontanter i plånboken för en gång skull. Och så är jag sugen på pizza. Så det var som gjort för hemkörning...

Så det blir en sunkig kväll hemma, med pizza och film och kurering. Ha en trevlig kväll!

The Strangers Heart

Jag undrar återigen vad det är med viss musik som sätter igång vissa känslor hos en. Ofta är det ju inte alls så konstigt. Man förstår vad det är som gör att man blir glad eller ledsen av en viss låt. Man kanske har något visst minne till musiken eller så är texten avgörande eller så är det helt enkelt en glad låt som får en på gott humör.

Men jag har nu två låtar som fått mig att börja gråta direkt efter första tonen. Som att trycka på en knapp. Och jag blir inte ledsen, utan så totalt berörd bara. Utan att veta varför! Den första har jag skrivit om förut tror jag, det är "Det är vi ändå" med Tommy Körberg och Helen Sjöholm. Nu har Lill Lindfors en låt med exakt samma effekt på mig. Jag hörde den på radio när hon precis gett ut sin nya skiva med tonsatta dikter. Den heter "The strangers heart". Finns på Spotify. Underbar.

Nu har jag dock ett minne till den också. När vi var på vårforum så hade jag lagt till den på vår gemensamma lista, "daglistan" allmänt kallad. (Vi är så nördiga då det gäller musiken under den helgen, men bra blir det!). Iallafall så stod jag och stekte köttfärs till tacos som vi skulle äta på kvällen. Några satt i soffan och laddade och några hade börjat duscha och göra sig klar för kvällens fest. Och så kommer den här låten. Och tårarna börjar bara forsa. Går inte att hejda. Ser ingenting för alla tårar... Jag trodde inte att skulle märkas men så hör jag från rummet intill: "Är du ledsen? Man hör snyftningar från köket..." :) Hade ju kunnat skylla på att jag hackade lök. Men det var skönt att få gråta av sig rejält där på eftermiddagen, känslomänniska som man är. Så nu kommer jag alltid att tänka på det tillfället då jag hör låten och det kommer bara bli än mer känsloamt eftersom de där helgerna i stugan i Vemdalen är så underbara. :)

P.S.

Innan jag hann lägga mig för att sova avslutades denna inspirerande och positiva dag med att jag dessutom fick en av de finaste komplimanger jag nånsin fått. Min underbara vän Carina satte pricken över i:et med den! Den kommer alltid värma mitt hjärta. NU ska jag sova :)

Inspirerad

Jag har varit på föreläsningar idag. Lite inspirationsdag med jobbet. Den första föreläsaren var Tina Thörner. Kartläsare inom rally och en väldigt framgångsrik sådan. Alltså, vilken kvinna! Om jag hade hälften av hennes drivkraft så skulle det vara en enorm skillnad för mig. Hon inspirerade verkligen. Alla föreläsningar var bra, men den hon höll i var lite "outstanding" för mig.

Hela dagen bekräftade det jag tror på, bl.a. lagen om attraktion. Alla framgångsrika människor inom olika sporter tex, vet ju att lagen om attraktion är exakt lika sann som tyngdlagen. Släpper man ett föremål så faller det neråt till marken. Visualiserar man något man vill uppnå, så uppnår man det. Det kräver en hel del, absolut. Framförallt tron på att det fungerar. Men det fungerar. Det är så häftigt. Och jag älskar när jag får höra andra människor som har samma tänkande och som har bevisat gång på gång att det handlar om inställning till livet om man blir en vinnare eller förlorare. Jag vill iallafall vara det förstnämnda :)

Nu ska jag sova efter en lång men givande och positiv dag! Och du som läser det här: Kom nu ihåg att just Du är otroligt värdefull och vacker och underbar. Det är sant! :) Godnatt.

Jamaica

Finns ju så många platser på jorden som är kvar för mig att besöka, oj oj. Just nu drömmer jag om Jamaica...

Dagens citat

Citerar mig själv idag (vafan, det är ju iallafall min blogg hehe). Utklädd till Barbastark, med knallröd färg i hela ansiktet och med en outfit gjord av en gammal gardin som är fylld med ballonger, får jag en insikt:

"Om jag får ragg nu så beror det enbart på min personlighet!"

Blandade känslor, men mest positiva!

Har ganska nyss kommit hem från vårforum i Vemdalen. Vi har (som alltid!!) haft det helt fantastiskt skitkul, mysigt och alldeles, alldeles underbart. Det tråkiga är ju när man, efter tre dygn av intensivt umgänge med härliga människor, ska säga hejdå. Känns alltid lite tomt när man kommer hem. Men ute är det vår och jag är ledig i två dagar till och livet leker faktiskt. :) Kommer lägga upp bilder från helgen senare.

Första Hjälpen

Idag har jag gått en utbildning med Röda Korset, nämligen Första Hjälpen/Hjärt-Lungräddning. Jag minns inte när jag var på en sån sist. Jag har för mig att det var när jag fortfarande pluggade, så det var ju för längesen. Tur jag fick en spark i baken från jobbet, så det blev av. Så idag har jag räddat ett antal liv med hjärt-lungräddning, lagt förband, öppnat luftvägar och lugnat chockade människor m.m ;) Samt blivit omhändertagen på samma sätt. Väldigt lärorikt, synd bara att det blev så mycket på en gång. Känns som att man skulle behöva olika dagar för de olika momenten. Det var något förvirrande, men det gick hyfsat bra. Jag kan ju iallafall säga att jag kan mycket mer nu, för det enda jag kom ihåg sen sist var bröstkompressioner/inblåsningar.

Dagens citat

Engelskt ordspråk:

Bättre öppen fiendeskap än falsk vänskap.

"Inte visste vi var vi var heller..."

Ibland blir man helt förvirrad av att jobba många nätter. Inte nog med att man blir lite dagvill, man vet till slut knappt när det är dag och när det är kväll och när det är natt. Imorse somnade jag nog runt nio. Sen vaknade jag första gången, några timmar senare. Och då hade jag ingen som helst aning om var jag var, vilken tid på dygnet det var, vilken årstid det var, om jag skulle jobba eller var ledig... Puh, det tog flera minuter innan jag liksom orienterat mig tillbaka till verkligheten igen: Ok, det är april, söndag förmiddag och jag har jobbat två nätter och ska jobba ännu en natt. Men jag ska sova lite till först. Jag heter Emma. Typ.

Så hade jag lite bätttre koll och kunde somna om... :)

Otäcka film

Åh nej... Hyrde en film med Sandra Bullock som verkade bra. En thriller dock, men ibland är ju såna bara spännande och bra och inte så läskiga. Men hjälp vilken läskig film det är alltså. Den innehåller det mesta som jag tycker är otäckt och äckligt i en film. Olyckor, huvud som slitits bort från kroppen, liten flicka med skadat ansikte, inspärrning på mentalsjukhus och fastbunden trots att hon inte själv anser att hon är sjuk, skrämmande överraskningsmoment m.m, m.m. Tog en paus nu och skrev detta. Måste ju se klart den..

Viktfrågan

Jag har känt att jag står och stampar då det gäller viktminskningen ett tag nu. Så kom jag på att jag skulle ha tagit midjemåttet för några dagar sen (mäter en gång i månaden). Fram med måttbandet. Om jag inte mätt helt galet så har jag gått ihop fyra centimeter sen sist jag mätte! Sex centimeter sen jag startade för exakt två månader sen. Det är ju inte fy skam. Det beror nog på att jag iallafall tränar och rör på mig, även när jag "fuskar" med maten. Och nuförtiden tycker jag att jag inte tränat alls om jag inte varit på gymmet mer än en gång en vecka. Men då har jag ju faktiskt tagit timlånga promenader flera gånger i veckan.

Sedan räknade jag ut hur mycket jag gått ner i snitt per vecka. Och det är faktiskt 0,6 kilo i veckan. Det är jag ju faktiskt väldigt nöjd med. Det jag är allra mest nöjd över är mitt tålamod och att jag lyckas se det positiva istället för att ge upp.

Glad och harmonisk

Kom nyss in efter en underbar långpromenad med min älskade vän Cilla. Vi brukar säga att där kan man snacka hälsosam promenad. Det ger oss inte bara fysiskt välbefinnande, utan även psykiskt. Att motionera samtidigt som man har en timmes lång pratstund om allt mellan himmel och jord, med en riktigt nära vän, det är en av de bästa sakerna i livet det. Sen är man så fulladdad med positiv energi. Livet är härligt!

Jag är beroende...

...av popcorn. Det måste vara något av det godaste som finns! Är sugen på det precis nu, men klockan är 1.00 och jag ska, istället för att mumsa popcorn, lägga mig att sova. Och drömma om bilden nedan:

Varför jag älskar "Sex and the city"

* Man kan få svar på alla frågor om kärlek och vänskap man har i livet.

* Det är hög igenkänningsfaktor.

* Man får både skratta och gråta med tjejerna i serien.

* Sköna karaktärer.

* Det är inte bara yta i serien, vilket en del som inte sett den verkar tro.

*Den handlar om det viktigaste i livet: Kärlek och vänskap.

* Jag blir ALLTID glad och inspirerad då jag sett ett SATC-avsnitt.

De har dessutom lyckats göra en helt fantastisk film efter serien. Kanske är det så att man bara uppskattar den om man följt serien och gillar den, det vet jag inte. Jag tycker att den allra mest handlar om den otroligt starka vänskap som finns mellan de fyra kvinnorna. Det var vad som gjorde mig så väldigt rörd. Filmen var uppbyggd runt vänskap och sen fanns mode och män med som bihistorier. Så uppfattade jag den. Oj oj, jag grät floder till filmen och gör fortfarande när jag ser den ibland. Spännande att se hur film nummer två blir! Jag ska inte ha för höga förväntningar, men ser fram emot att se den.

Filmtajm

Ikväll ska jag och Carina på bio och vi ska se Tim Burtons "Alice i Underlandet". Ska bli riktigt kul. Spännande att se om jag gillar den, men det är jag rätt säker på att jag gör. Gillar Burton och det jag sett i trailers och sånt har verkat bra.

Söndag kväll

Helgen har susat förbi. Slutade kl 22 på fredagen, så då blev det soffläge på kvällen... :) På lördagen var det låååång sovmorgon, långpromenad och så en galet trevlig tjejmiddag i Oviken på kvällen. Idag har jag också mest hållit till utomhus i det vackra vårvädret. Och ikväll var det teater igen, sista för säsongen på mitt och mammas abonnemang. Men stackars mamma var krasslig så Lina fick ta hennes biljett. Jaha, så var det jobb imorgon bitti igen. Hoppas er helg varit trevlig och att starten på nästa vecka blir toppen! Söndagspussar till alla

Vårtecken

Tussilago, cykelpremiär och porlande bäckar i all ära - men idag kom det ultimata vårtecknet. Jag gick genom stan, på väg hem från jobbet. En promenad på max 15 minuter. Jag såg tre riktigt snygga killar. Alltså såna som man skulle vilja vända sig om efter (men det gör man såklart inte, för man är ju så cool). Då slog det mig varför : Vår! Det är vår. Och av nån anledning finns hunkarna lite varstans under denna underbara årstid. Det gillar vi!

Den sötaste blomman av dem alla...

Tussilago. Det är poesi att se den första tussilagon på våren. Det gjorde jag idag. Jag blev nästan tårögd av lycka. Sån är jag. Nu är det vår i hela kroppen!

Viktminskningen

Hur går det med den? kanske någon undrar. Jag har haft en längre paus, helt tillåtet av mig själv. Jag vägde mig igår och hade inte gått upp ett gram under pausen. Så nu fortsätter jag bara, det är toppen! Jag trodde faktiskt att jag skulle ha gått upp eftersom jag inte varit så supernoga med maten direkt, senaste veckorna. Men har rört på mig hyfsat, om än inte intensivtränat. Så det har väl helt enkelt gått på ett ut, intaget och uttaget.

Jag hade, innan jag ställde mig på vågen, lovat mig själv att inte deppa ihop om jag gått upp och verkligen bara köra på ändå. Så när jag inte hade gått upp, utan stod på samma vikt som sist, så blev jag ju själaglad och superpeppad att bara fortsätta.

Ni röstade ju fram att jag skulle köpa nya träningsskor när jag nått första delmålet på -5 kg. Jag har redan köpt dom, använt dom och fått världens skavsår av dom. Nu är dom nog hyfsat "ingådda" iallafall. :) Jag har dock något litet ynka hekto kvar till - 5. Men belöningen blev plötsligt ett behov, när mina gamla träningsskor för utomhusbruk fick världens största hål. Det går inte för sig nu när det är blött och lerigt lite överallt på min runda.

Älska böcker

Nu är det mitt i natten och jag har precis läst ut boken "Svinalängorna" av Susanna Alakoski. Mycket gripande bok som jag fastnade för på en gång. Jag hörde en intervju med Alakoski för ett tag sen, för hon har skrivit en ny bok som heter "Håpas du trifs bra i fengelset". Jag ville läsa den omedelbums, men det var kö på den på bibblan och jag ville inte köpa den. Så jag gjorde en reservation och tänkte att jag kunde testa hennes första bok så länge. Ett mycket bra beslut. Här kommer Adlibris beskrivning av "Svinalängorna" (är för trött för att skriva en egen):

Leena har två bästa vänner. Åse är nästan den enda hon känner som inte har en pappa som super, men hennes mamma brukar bli full så det jämnar ut sig. Riittas pappa är full nästan varje dag. Ett nybyggt bostadsområde i Ystad fylls på 60-talet av invandrarfamiljer och låginkomsttagare. För Leena och hennes finska föräldrar är den nya lägenheten höjden av lyx: tre rum, balkong, parkett. Av kommunen får kvarteret snart namnet Svinalängorna. De brandgula trevåningshusen blir en samlande plats för Susanna Alakoskis roman om Leena, som klarögt och fartfyllt berättar om sig själv, sina föräldrar och grannar och alla de dråpliga och drastiska händelser som utspelar sig runt henne. Men skrattet fastnar i halsen när denna barndomsskildrings verkliga karaktär börjar skönjas. Leena, hennes syskon och vänner kastas i skrämmande ryck mellan perioder av skenbar ordning och fullkomligt kaos, och när boken är slut har vi tagit del av en skakande berättelse om klassamhälle och barns utsatthet och överlevnadskraft.

Jag har väldigt många böcker som jag vill läsa just nu. Det är faktiskt helt underbart att ha det så. Det är så skönt att ha en bok som man hela tiden ser fram emot att läsa.

Funderingar

Jag har varit inne i en riktig funderarperiod länge nu. Undrans om jag kommer fram till något vettigt. Det brukar visa sig lite senare, då jag slutat fundera. Då kommer det kanske fram en ny insikt. Jag har funderat över vad jag vill med mitt liv, på några områden. Har nog kommit fram till en del. Men ibland undrar jag om jag tror att jag vill vissa saker för att det är det normala, eller om jag vill det för att jag vill det. En vän bloggade om det här för ett tag sen och det var precis vad jag själv funderat på. Vad vill jag och vad tror jag att jag vill bara för att "alla andra" lever sådana liv? Sånt funderar jag på, dessa dagar...

Arbetsmyra

Det är så galet. Nu har jag jobbat en hel arbetsvecka, 43 timmar. Då brukar man få helg i två dagar. Men jag har tagit på mig extra arbetspass, så imorgon kör jag ännu en arbetsvecka, direkt, utan vilodagar. Det går säkert bra dock. Jag har ofta roligt på jobbet. Men det ska bli skönt med helg sen, efter mina tio dagar i rad... Tjo!

Vård av smutsigt golv?

Varje gång någon säger/skriver att dom vabbar (vård av sjukt barn) så hör/läser jag först att dom svabbar. Så jag får genast en bild i huvudet där dom svabbar och skurar golv. Sen VET jag ju att det inte är det dom gör, men bilden liksom stannar i huvudet. Så jag ser framför mig att dom har ett krassligt barn liggandes i sängen medans de själva flänger runt med en golvmopp och svabbar och svabbar och svabbar. Golvet. Jag är ett knaso, I know. Glad påsk på er och hoppas ni slipper att vabba och svabba i helgen! Påskpussar till alla!