Precis nu önskar jag att jag satt mitt ute på en sjö i en liten eka. Bara jag och kanske ett metspö. Inga ljud förutom lite kluckande och kanske någon sjöfågels läte. Tänk att bara få sitta där en hel dag. Rensa tankarna. Bara finnas. Samla ihop sig och få nya krafter. Om tiden kunde stanna upp ett tag. Det vore väldigt skönt just nu. Inget särskilt har hänt, som gör att jag känner såhär. Ibland är det nog bara så att själen inte riktigt hinner med. Jag ska se till att den kommer ikapp...
2 kommentarer:
Förstår vad du menar!
Imorse när jag åkte bil funderade jag på om du var med ut till den där lilla konstiga stugan på den där lilla ön i norge. Jag fyllde 20 år och cato & Co hade fixat party på ett ställe ute i sjön. Vi åkte båt ut ocg cato fick bäre i land oss. Var du med då?
Hmm jag känner igen det där med att Cato bar in folk till land, men jag minns inte att jag var med på just det äventyret... :) Minns alla turer ut på havet, alltid var det nån som blev sjösjuk. Jag blev det inte på dom små båtarna men när vi åkte den där stora med massa folk så mådde jag såå illa. Men vägrade erkänna det. Och inte blev det bättre för att Roy m.fl. tjatade om att jag såg grön ut i ansiktet haha... :) Så många roliga minnen därifrån, Lisa :)
Skicka en kommentar