SIFO-undersökning

Jag får mail från SIFO lite nu och då. Så svarar jag på låååånga enkäter och undersökningar. Det är oftast otroligt tråkigt och som ersättning är jag med i något lotteri som jag aldrig vinner nåt i. Fattar egentligen inte varför jag gör det. "Men ändå gördut", som gubben på bion säger.

Iallafall, idag fyllde jag i svar på miljoners frågor om mobiltelefoner och bredband m.m. På slutet ska man fylla i mer personlig info trots att det är anonymt. Störiga frågor. "Hur stor är din inkomst?" Då fick jag kryssa i rutan för den näst lägsta lönen.
Sen kom civilståndsfrågan. Där fick jag kryssa i "Ensamstående (HAR ALDRIG VARIT GIFT)". "Hur många barn bor hemma?" Kryssade i rutan för "INGA".
Vafan, sluta tjata....JA JA, JAG ÄR OGIFT OCH HAR NOLL BARN OCH RÄTT LÅG LÖN, men är faktiskt lycklig ändå!! Var fanns den rutan? ;))

Vad gömmer sig i garderoben egentligen?

Det är säkert svårt för dom som kommer ut ur garderoben. Men det är minst lika svårt för mig att komma in i min!! (Ber om ursäkt för dålig ordvits). Det är så mycket kläder och grejer där så det liknar mest bara total kaos. Nu har jag funderat, i ungefär en timme, på att gå dit och börja sortera. Och nu bloggar jag om det....hm.... Nä, nu kavlar jag upp ärmarna och sätter på bra musik och kör igång!

I livets villervalla - Nils Ferlin

I livets villervalla vi gå på skilda håll.
Vi mötas och vi spela vår roll ---
Vi dölja våra tankar, vi dölja våra sår
och vårt hjärta som bankar och slår ----

Vi haka våra skyltar var morgon på vår grind och prata om väder och vind -----

I livets villervalla
så nära vi gå ---
men så fjärran från varandra ändå.

Nils Ferlin

Trivsamt

Sitter i min kaffedoftande lägenhet, med levande ljus och väntar på att mamma ska komma och dricka en kopp kaffe med mig. Har jobbat klart mina nätter och är ledig i fyra dagar. Har visserligen inte sovit många timmar idag, så jag är lite snurrig och seg, men annars är livet gott! :)

Shopping

Jag har inte handlat nya kläder eller skor på en evighet. Men idag efter personalmötet fick jag ett ryck och köpte vad jag verkligen har behövt ett tag nu. Nämligen nya träningsskor och ett par nya jeans. Nya träningsskor är ju en bra belöning för att man kommit igång med träningen. Snart ska jag förbereda mig för ännu en arbetsnatt. Ha en fin kväll alla!

Arbetslöshet

Ibland får jag dåligt samvete om jag tex klagar på att jag ska jobba helg när "alla andra" är lediga. Och så känner jag att jag egentligen är så otroligt tacksam över att jag har ett jobb!! Mitt jobb är ju så speciellt då jag kan förlora det precis när som helst och då samtidigt förlora en människa som jag kommit nära. Så jag tar aldrig något förgivet. När jag planerar för sommaren tex, så är jag ju aldrig säker på att jag har kvar samma jobb som nu, även om jag verkligen önskar och hoppas att jag har det.

Ibland är det självklart tillåtet att sucka lite om man jobbat mycket och är trött och skulle vilja vara ledig. Men då jag gör det så tänker jag ändå att jag är så glad att jag har ett jobb. Om alternativet är att vara arbetslös så skuttar jag gladeligen till jobbet, hur trött jag än är.

Jag lider med alla arbetslösa därute. Det är otroligt påfrestande att vara arbetslös. Jag har ändå haft turen att slippa det, förutom i ca två månader. Det som jag tyckte var kämpigt då, det var den där pressen på mig, dygnet runt. Jag måste vara aktiv, jag måste vara tillgänglig för alla arbetsgivare dygnet runt, jag måste prestera, jag måste visa att jag duger osv, osv... När man har ett arbete så gör man sitt bästa då man är där och kan sedan gå hem och vara glad och nöjd över att man gjort ett bra jobb. Det är en underbar känsla.

Jag beundrar alla arbetslösa människor som fixar det. Att orka kämpa på och fortsätta tro på sig själv. Att inte ta det personligt. Det är verkligen en styrka. För det är ju arbetsbrist idag. Och det är ju, för dom allra flesta, den enda anledningen till att dom är arbetslösa. Man är ju precis lika värdefull och duglig som människa, vare sig man har ett arbete eller inte. Så tro på dig själv. Det är viktigt att komma ihåg.

Underbara Vippus!

Idag har jag umgåtts med Veronica! LondonVeronica! HallenVeronica! BarndomsvänsVeronica! :) Superkul var det... Som en fin bonus fick jag träffa Malin och hennes dotter Lykke också. (Vilken gullunge!) Vi fyra tog en långfika och pratade och skrattade så vi fick ont i halsen. Jag och Vippen shoppade lite också. Innan vi var tvungna att säga hejdå (alldeles för snabbt!) så hann vi med ett litet kort pubbesök. När vi sagt hejdå var det bara att låtsas som att vi ses om någon dag igen, för att inte få sån fruktansvärd separationsångest. Men jag är så glad att vi lyckades pricka in den här dagen.

Snabba cash

Varit på bio ikväll och sett "Snabba cash". Innan filmen började gick jag och Carina och tog en öl på Bishops. Vi båda har jobbat hela helgen så vi fick skjuta upp nöjena tills ikväll. Himla trevlig kväll!!

Filmen var bra, trots att det inte är min typ av film alls. Det enda jag är rädd för när jag ser filmer med våld och kriminalitet och andra otäckheter, det är att något barn ska fara illa. För det står jag bara inte ut med att se. Jag vägrar. Det finns så många barn som far illa i verkligheten att jag inte pallar att se det på film. Jag bryter alltid ihop då. Kanske inte ska avslöja något om filmen, för dom som inte sett den och vill se. Men jag kan säga att i en scen så trodde jag att ett barn skulle råka illa ut och tårarna började bara rinna och jag blev livrädd. Det var inte så farligt som jag trodde dock. Men det var hemskt ändå.

Ska nog göra som Carina sa innan vi skiljdes åt, se något roligt innan man lägger sig.

Robert, var finns du nu?

På förra helgens fest kom vi att prata om gruppen The Pinks. Vi la till en låt med dom i en spellista på Spotify t.o.m. När dom var som mest populära så var jag åtta år och gick väl i andra klass. Jag var såå kär i sångaren, som då var tio år. Han var ju den finaste killen i världen tyckte vi, jag och mina tjejkompisar. Madde hade en affisch med dom och vi pussade på den många gånger och drömde oss bort. Robert Andersson hette sångaren. Undrar vad han gör nu.... Han måste vara runt 36 år nu.

Några år senare var han brädad av Joey Tempest. Och kassettbandet med The Pinks byttes ut mot Europe, i min vita freestyle med röda hörlurar. Joey Tempest, vilken man. Med sin långa, lockiga hårman och pussvänliga mun.

Host snörvel atjoo burr blää....

Jag är lite sjuk. Har inte varit det på över ett år, så det var kanske dags....? Äh, varför ska man vara sjuk överhuvudtaget. Jag har jobbat trots allt. Alla har redan smittat alla på jobbet. Det har gått bra att jobba nätter, för jag känner att det hade varit sömnlösa nätter om jag hade varit ledig. Hostan är värst då och jag förstår inte varför. Sådär, nu har jag gnällt klart om det. *host* Ikväll är jag på bättringsvägen, det har jag bestämt.

SMS

Satt och tyckte synd om mig själv. Förkylning. Ingen träning som planerat. Chokladabstinens. Jobba helg. Jobba nätter. Missa tjejmiddagen. Alla utom jag är lediga och ska ha fredagsmys. Hungrig. Grinig.

Så plingade det i mobilen. Och jag önskas en trevlig helg och får en kram i ett sms. Från killen med dom många komplimangerna och dom vackra ögonen.

Ibland träffar ett litet sms helt rätt!

En vardag i januari

Har tränat som en tok idag med. Mådde så extremt illa inatt (pga för mycket laktos) så jag kände att det enda som kunde få igång mig idag var att motionera. Nu är jag dock helt slut. Nyss ätit middag och orkar inte ens diska....

Idag åt jag kassler, kokt potatis, en sås gjord på (laktosfri!!!) creme fraiche plus en sallad med cocktailtomater, gurka, grönsallad och kalamata-oliver. Till det drack jag ett stort glas vatten, friskt och kallt kranvatten. Mmmm... ibland är det enkla det goda.

WTF

Ställde mig på vågen imorse efter att ha tränat väldigt mycket mer än vanligt i några veckor. Hade gått upp ett kilo sen sist. Vafan! Blev först skitförbannad. Men sen tänkte jag på hur mycket bättre jag mår i precis hela kroppen sen jag började träna, så jag ska fasen ignorera att vågen låtsas motsatsen. Vågjävel ;) Nu ska jag jobba kväll. Ha en fin dag mina kära läsare! :)

Hälsoslingan

Idag tog jag min vanliga promenadrunda. Den kallas för hälsoslingan och är lagom lång (tar ca en timme). Det är så bra att det är en runda så man slipper vända och gå samma väg tillbaka. Iallafall så mötte jag först ett par i 50-60årsåldern, som också gick med stavar. Sen mötte jag en gammal man med käpp. Det såg så härligt ut, jag vill också ta promenader när jag är så gammal. Sen mötte jag en kille jag hade en fling med för några år sen. Det piggade faktiskt upp. Sen när jag gått ungefär en halvtimme så möter jag stavgångsparet igen, dom gick samma slinga. Och när vi möts igen så hejar vi glatt på varann. Det tyckte jag var gulligt. :)

Män. . .

. . . can´t live with them, can´t live without them. Så jobbar jag.

Dagen efter...

...kvällen före. Jag drack Cosmopolitandrinkar igår. Det ska jag nog aldrig mer göra. Vi som drack det är inte dom piggaste människorna idag, direkt. Men det var roligt igår, med lite spännande inslag ute i festvimlet. Jag undrar om jag kanske ska ta en liten tupplur på soffan...gäsp...

Trögfattad men glad ;-)

Sist jag tränade flera dagar i veckan så mådde jag så otroligt bra och var pigg och på strålande humör och hade inte ont i ryggen efter en arbetsdag med många tunga lyft. Tror ni att jag kom ihåg att det var så? Nä. Inte förrän nu, när jag tränat tre dagar och är pigg, glad och slipper ha ont i hela kroppen efter ett arbetspass. Hallå! Jag bloggade ju t.o.m. om att jag mådde så bra. Och det är inte mer än en månad sen. Sen pratade jag med min svåger Erik, om just det. Hur bra man mår av träning. Och att man tjänar in tiden man lägger ner på träning, eftersom man är dubbelt så effektiv sen. Och ändå så blir jag så otroligt positivt överraskad, nu när jag kommit igång igen! Jag tror det behövs något sånt konkret för mig, för att jag ska hålla i träningen. Som att jag slipper ha ont om jag tränar. För det är ju SÅ värt ansträngningen man lägger ner för att träna, om man då slipper smärta. Sen kommer ju allt annat positivt, som jag nämnt, som en riktigt bra bonus. Men om jag inte har något sånt konkret, så kommer latmasken fram.... Det erkänner jag villigt!

Mår som en prinsessa

Idag tycker jag faktiskt att jag varit duktig, träningsmässigt. Har tagit en timmes stavpromenad OCH tränat kondition en timme på gymmet. Så himla skönt nu när jag är nytränad, nyduschad och nyss ätit en god middag. Ahh...nu får jag slappa i soffan innan det är dags att sova.

Musikminnen

Ibland drabbar musiken en... En låt som väcker minnen kan göra det så starkt att det känns som ett slag i magen. Jag var tvungen att stänga av. Trots att minnena var positiva. Det blev för mycket! För känslosamt! Så blir det ibland. Då är det bra musik. Jag säger bara: Lars Winnerbäck.

Jag var gravid med fyrlingar

I drömmen alltså. Jag väntade barn, fyra stycken, var ensamstående. Visste att det skulle bli otroligt tufft och omöjligt att fixa det utan hjälp, men jag var så lycklig! Jag längtar inte efter barn i vaket tillstånd, men några gånger det senaste året har jag drömt om att jag antingen har barn, föder barn eller väntar barn. Och i alla drömmar har jag varit superlycklig. Undrar om den biologiska klocken tickar som tusan utan att jag uppmärksammar det. Så kommer det fram i drömmarnas värld istället... :)

Äntligen!

Tänk vad man kan bli lycklig av bra musik i öronen och en promenad hem från jobbet en sen kväll i härliga, uppfriskande, endast tio minusgrader! :) Hoppas det mildare vädret håller i sig ett tag, så man kan ta långpromenader igen! Jag älskar förresten min rosa lilla mp3 som, enligt min mamma, ser ut som en liten tvål. :)

Kort sammanfattning av min lördag

Idag har jag: promenerat i isande extremkyla till jobbet, jobbat, promenerat hem i hyfsad temperatur (endast -20,3), ätit middag, tagit en tupplur, tagit den längsta och varmaste duschen nånsin, promenerat i isande extremkyla för att träffa Lotta och Malin, tagit en bira på Pause, varit på bio, promenerat hem i den kallaste, värsta, isande extremkylan nånsin (det kändes så efter biovärmen iallafall!) och nu bloggar jag. En bra dag, förutom kylan. Men det var faktiskt bara på väg hem från bion som jag frös. För så mycket kläder som jag annars pälsat på mig, så är det nog omöjligt att frysa. Nästan omöjligt att röra sig också, men det går!

Filmen var bra och faktiskt väldigt rolig ibland. Vi såg "Did you hear about the Morgans?"Jag skrattade mest åt Hugh Grants björnskräck...

Bred musiksmak, jag?

Ibland låter jag min kära Windows Media Player välja vilka låtar som ska spelas, av alla hundratals jag lagt in i datorn. Och då blandas det verkligen hej vilt. Nyss spelades Vivaldi - Largo ur Piccolaflöjtkonsert och direkt efter det The Boppers - My Girl. Snacka om kontraster!

Med...

...ett skönt fotbad och pedikyr...

levande ljus...


och ett glas rött...


laddar jag inför den tuffa arbetsperioden som snart börjar. Samt passar på att må gott inomhus när den stränga kylan inte verkar ge sig.
Njuuuta!

Tunneltricket

"Jag kör in i en tunnel nu, så det kanske bry...." knaster, sprak, klick.

Idag körde jag en variation av det tricket. En envis försäljare ringer och ringer. Så idag låtsades jag att samtalet bröts och då hon ringde upp igen så svarade jag inte. Om en försäljare vägrar tro på att jag inte vill köpa något, då vägrar jag att prata. Enkelt.

Jag är så galet less på folk som försöker pracka på mig saker jag inte vill ha. Och dom har fått utbildning i försäljningsteknik, men jag har inte gått en kurs i hur man avspisar försäljare på ett trevligt men bestämt sätt. Är man för trevlig så vägrar dom ge upp. Är man riktigt otrevlig så fattar dom, men det känns ju inte alls bra efteråt eftersom jag inte gillar att vara så taskig mot folk. Så dom förstör ens goda humör, varje gång. Enda undantaget är om jag har PMS, då har dom inte en chans att varken sälja något eller förstöra mitt goda humör, eftersom jag då kan vara en bitch utan något dåligt samvete.

Friends

Jag gråter varje gång jag ser reklam för Friends. Särskilt den, där en mobbad kille kommer hem från skolan och har med sig alla hemska ord han hört under dagen. Dom finns under sängen, på internet, i duschen osv... I nästa klipp går han hemåt med lite gladare steg och när han sätter sig vid skrivbordet plockar han fram ordet "Hej" ur ryggsäcken. Ögonen tåras bara jag skriver om den! Och när jag skulle berätta vilken jag menade en gång så började tårarna bara rinna. För det är nog så, att ibland kan ett ynka litet "hej" göra någons liv lite ljusare. Åhh..det gör så ont i hjärtat att tänka på.

Apropå mobbing såg jag "Stjärnorna på slottet" i lördags. Där berättade Björn Ranelid att han verkligen tagit illa upp av alla elaka skämt om hans läpp. Jag visste absolut ingenting om det där innan jag såg programmet, men tydligen började hans överläpp växa då han var i tonåren och blev extremt stor och detta var han mobbad för resten av sin uppväxt. Och han trodde att han faktiskt skulle slippa mobbingen i vuxen ålder, men icke. Jag tyckte han gjorde helt rätt i att berätta om detta. Vuxenmobbing är också helt vansinnigt.

Nostalgi

Ahh...Spotify är en bra grej. Hörde en låt med Suzzies orkester på radion idag och blev så galet nostalgisk, för den låten hade jag på LP-skiva! Men jag har ju inte någon grammofonspelare, så oj vad längesen jag hörde skivan. Minns att jag verkligen älskade den. Och så finns den på Spotify. Lyssnar och njuter och det känns som om jag är 14 år igen... (inte för att jag längtar tillbaka till den åldern, men t.o.m. fjortisperioden hade ju sin tjusning).

Om man skulle ta och....

....göra något så ovanligt som att lägga sig före midnatt? Är trött och ska upp tidigt imorgon, så det borde ju vara en god idé liksom...

I natt var jag så konstig. Jag brukar alltid vakna efter att jag sovit en timme och konstatera just det...att jag bara sovit en timme...och sen räkna ut vad jag heter och var jag är och om jag är ledig dagen därpå eller om jag ska jobba, osv. Så jag är konstig i vanliga fall. MEN i natt, när jag vaknade ganska exakt en timme efter att jag slagit igen mina blå, då sätter jag mig upp i sängen och ser mig förvånat omkring. Tänker: Men...var är min pojkvän? För visst har jag en pojkvän? Jo, det har jag, konstaterar jag. Men begriper inte varför han inte är där. Sen somnar jag om och inser på morgonen att jag faktiskt inte har någon pojkvän, så det var inte alls konstigt att han var borta. Hmm, vad vill detta säga mig, tro?

Godnatt världen. Nu ska jag lägga mig i min, för tillfället, pojkvänsfattiga säng och sova gott hade jag tänkt mig! Peace!

P!nk

Coolare tjej får man väl leta efter!? Lyssnar på Pink nu och njuter av hennes hesa, sköna röst och hennes bra låtar och texter. Finns bara ett ord för henne och det är just: COOL.

Nyårslöfte

Mitt nyårslöfte är att ta hand om mig själv. Både fysiskt och psykiskt. Tog en långpromenad med stavar idag och ska träna på gymmet imorgon. Så det har börjat bra. Jag vill vara vältränad och välmående. Och det är ju "bara" att se till att bli det. Det är ju liksom upp till mig. :) Efter all julmat och allt julgodis får det allt bli mer av varan nedanför nu.

Nyårsafton!

Jag, Lotta och Malin firade in det nya året med en riktig Sex & the City-kväll, som vi så länge sagt att vi ville ha. Cosmopolitans, SATC, mycket skratt och god mat var huvudingredienserna för denna lyckade kväll! Avsnitten från serien i en rosa skokartong, såklart.

Malin i köket innan vi fixade supergod mat och dryck.

Lotta gör här efterrätt som blev himmelskt god.

Första smakprovet av våra Cosmopolitans. Dom blev goda så vi slapp använda Lottas reservplan ;)

Glasen väntar på att bli fyllda med skumpa innan tolvslaget.

Här börjar Malin öppna champagneflaskan men efter fotot så vill jag minnas att jag fick ta över :)

SKÅL och Gott Nytt År!

Till Dig...

"......hur ska det gå?
Såna som vi med lyckan mitt i sorgen, vi ställer frågor och jag är trött på mina svar. Men du finns i mina drömmar när jag sover. Jag vill förändra nån av oss men jag vet inte hur man gör..."

(Finns många underbara texter och melodier av Melissa Horn. Igenkännande och träffar rakt i hjärteroten på mig).