Årets första dag

Idag kl 8.00 traskade jag hem från jobbet, helt vimmelkantig av trötthet. Ovanligt trött eftersom jag inte lyckats sova något exra dagen innan. Sen ramlade jag i säng så fort jag kom hem. Brukar se till att borsta tänderna innan jag går från jobbet så behöver jag bara droppa kläderna och lägga mig i den underbara sängen så fort jag kommer hem. Tvärslocknade och vaknade en halvtimme senare av att jag skrek till för jag drömde att det satt en fågel på min rygg och den var på väg att flyga in under tröjan och flaxa runt.

Då påmindes jag om när jag gick i gymnasiet och nästan varje fredag åkte hem till Hallen eftersom jag jobbade i Bydalen på lördagarna. Och varje fredag kväll var jag så trött att jag liksom tvärsomnade direkt efter att jag lagt huvudet på kudden. Kändes som att jag föll i dvala. Och då väcktes jag alltid av en liknande panikdröm som imorse, för att sedan somna om och sova gott. Lustigt det där. Jag tål inte att somna för abrupt tror jag...haha.

Gick upp kl 15.00 och hoppade i skorna och tog en timmes promenad i det sköna vintervädret. Det var räddningen för mig idag, tror jag. Måste lova mig själv att inte skippa den dagliga promenaden då jag jobbar nätter, vilket är väldigt lätt eftersom jag är trött som en tok då. Men jag mår ungefär tio gånger bättre efter en promenad. Bara jag kommer iväg. Sen är det lite psykiskt också, på så sätt att man inte känner sig lika sliten när man slipper möta den vanliga synen i spegeln efter nattjobb = mörka ringar under ögonen, likblek, hängande ögonlock och mungiporna neråt. Idag efter promenad och dusch så skulle jag smörja in ansiktet och såg till min stora förvåning rätt pigg ut med rosiga kinder och klar blick. Promenader is da shit.