Jag har kommit på mig själv att ibland tänka: "Jag önskar jag vore mer så och så"... Som tex när jag hör att någon ställt väckarklockan på ringning en timme tidigare för att hinna träna före jobbet. Eller när jag ser min lillasysters välstädade hem. Eller när jag hör talas om någon som verkligen gör något häftigt, halvskrämmande, modigt för att det varit deras dröm. Och det jag känner då är inte det minsta avundsjuka. Nej, jag blir snarare imponerad.
Men så här är det ju: Man kan vara den man vill vara. Om jag önskar att jag vore mer ordningsam så är det ju bara att bli det. Och vill jag vara en hurtig person som går och tränar innan jobbet så är det ju bara att göra det. För det handlar ju endast om prioriteringar. Det handlar om ifall jag tycker att det är värt besväret eller inte, för att uppnå det jag vill. Är det inte värt "uppoffringarna" som man måste göra, då är det ju bara att strunta i det och fortsätta vara som man varit, med den insikten att man gör det man verkligen vill.
Så nu ska klockan ställas på 6.00 och jag ska gå till gymmet och träna innan jobbet imorgon. För en sån person vill jag vara just nu. ;)
måndag 10 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
precis!! Det är det jag försöker förmedla till folk - "jag äär inte en sådan person" kan jag höra ibland. Men det är ju bara bestämma sig för att vara det, så är du ju det!! Hur lätt som helst :)
Exakt, lätt som en plätt om man bara bestämt sig hur man vill vara! :)
Dt är så j-a sant! Jag har också tänkt på det där, så nu har jag faktiskt blivit mycket bättre på att plocka bort efter mig istället för att bara gå och jäsa i soffan :-D
Ja men visst är det sant! :)
Vad roligt att du skrev just den grejen, Hella. För vi pratade just om det här och just det sa mamma att hon också blivit bättre på :)
Skicka en kommentar