Sökandet efter min identitet

Jag tappade bort min plånbok för något år sedan. Då försvann min legitimation. Sen har jag använt passet som id-kort men det gick ut för några månader sen, så för två veckor sen fick jag äntligen tummen ur för att fixa ett nytt. Förmodade att jag var tvungen att ha någon med mig för att intyga att jag var jag, så jag bokade in lillsyrran. Såhär lätt var det:

1. Jag går till en fotobutik. Tar godkänt pass- och legitimationsfoto.

2. Jag går till en bank. Där hänvisar dom mig till Skatteverket. "Det är precis nya regler, att om man inte har något giltigt leg. så måste man göra det där. Men du behöver inte ha med dig någon som intygar att du är du."

3. Jag går till Skatteverket. "Har du betalat ditt nya id-kort?" -"Nej, jag är ju här för att fixa det så jag har inte betalat för något som jag inte ens visste var jag skulle fixa". -"Det måste du INNAN vi gör något annat och du måste ha kvitto på att du betalat det!!!"

4. Jag går till en bank. "Här är det så dyrt att betala, testa att betala det i kiosken där borta, där tar dom endast 60 kronor för en betalning."

5. Jag går till en kiosk. "Javisst, här kan man betala räkningar och sådant. Har du leg?" -"Nej, det är det jag ska betala för och visa kvitto innan dom fixar det." -"Tyvärr, nya regler, du måste ha leg för att betala en räkning".

6. Jag går till en bank. Får betala utan leg och får ett godkänt kvitto.

7. Jag går till Skatteverket. "Jaha, har du betalat 200 spänn för foton? Dom kan vi tyvärr inte använda här. Vi tar fotot." Sen pajar datorn, vilket aldrig brukar hända enligt tanten på Skatteverket. Efter mycket strul så tar jag iallafall det fulaste fotot som nånsin tagits. "Dom ska se ut sådär, neutralt ansiktsuttryck" (citat från tanten på Skatteverket). "Men Emma, du ser ju inte ALLTID ut sådär" (tröstande ord från lillsyrran).

8. En vecka senare; Jag går till Skatteverket. Jag tar med mig två papper som tanten på sagt åt mig att ta med, för att hämta mitt vackra identitetskort. "Nej, du har fel papper med dig. Du ska få ett annat papper och sen har du fem dagar på dig att hämta ut ditt leg."

9. Jag går hem. Söker efter det rätta papperet men har inte fått något sådant.

10. Ännu en vecka senare; Jag går till Skatteverket som nu flyttat till Arbetsförmedlingens lokaler, då jag ännu inte fått det rätta papperet. En snäll tant låter mig hämta ut mitt leg som legat och väntat, utan det rätta papperet! "Jag ser ju att det är du på leget, det är ju ändå det du ska använda för att identifiera dig sen". "Vill du ha kopia på att du fått ditt leg?" -"Ja tack, bäst att ta det säkra före det osäkra, allt har strulat med denna legitimation". En stund senare kommer den snälla tanten på Skatteverket ut och fnissar hejdlöst. "Jag vet inte vad som hände, men din kopia kom ut i A3-format, det såg så kul ut!"

11. Jag går hem och gömmer mitt leg under en massa andra kort i plånboken och tänker endast visa det i yttersta nödfall.