Jag älskar den här barnvisan med text av Astrid Lindgren. Den är så otroligt söt och första gången jag hörde den var när min systerson sjöng den tillsammans med min storasyster. Så jag förknippar den dessutom med underbara Jesper som är en av världens goaste killar (som dessutom aldrig skulle vara rädd för en söt spindel :))
Tänkvärd text som får en att förstå att det är helt okej att ibland vara lite rädd...
Vem är inte rädd ibland?
Pappa är inte rädd,
nej, inte när åskan går,
inte för lejon alls
och inte för mamma ens,
fast hon är arg ibland,
men pappa blir inte rädd.
Fast är det inte konstigt,
tänk, han blir rädd...för en spindel som kryper i nåt litet hörn,
Tänk, så konstigt va? Att en pappa kan bli så rädd.
Jag, jag är jämt så rädd,
jag gråter när åskan går,
och om ett lejon kom,
så skulle jag skrika högt.
Och visst är jag lite rädd,
när mamma blir så där arg.
Men kommer det en spindel, då blir jag glad!
För små spindlar är jättesöta tycker jag,
varför skulle jag då va rädd ett endaste dugg?
Och nu så tänker jag: Vem är inte rädd ibland?
För råttor är mamma rädd,
för busar är mormor rädd,
för tjyvar är farfar rädd,
för mörker är jag så rädd.
Jag tror varenda kotte är lite rädd.
-Astrid Lindgren
tisdag 10 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Sånt där gulligt får mig att gråta apropå förra inlägget. Elisabet
:)) Samma här! Jag kunde inte lyssna på den förut för jag bara grät så mycket. Men jag kände att jag skrivit så mycket om mitt bölande här i bloggen så folk tror väl snart att jag inte gör annat haha :) Den finns som väldigt fin version på skivan "Barn på nytt". Ett tips! Kramis!
Ja visst är det underbart gulligt! :)
Skicka en kommentar