Det är så fantastiskt gulligt när man pratar med Maria och Johanna och de ler lika stort båda två. Det är liksom ofattbart gulligt med TVÅ leende babyansikten. :) Jag blir så varm i hjärtat så det är inte klokt.
Imorse tänkte jag på det här med den första tiden efter BB. Många säger (självklart i all välmening!) "njuuut nu av den här tiden". Jag var överlycklig över att ha fått två underbara, friska barn. Överlycklig! Men, jag kan inte påstå att jag njöt så värst de där första veckorna. Ingen sömn alls, förutom någon lösryckt timme här och var. En som skrek dygnet runt (kändes det som alltså) och ständigt urdåligt samvete för den andra som var mer nöjd och inte fick lika mycket uppmärksamhet. Och när den första väl slutat skrika och man tänkte sova/äta/gå på toa/duscha, ja då var det ju faktiskt på tiden att ta hand om den andra. Jag blödde som en tok efter förlossningen och kunde inte sitta på en stol, knappt på soffan. Hade massor av kliande utslag på armar och ben (stressrelaterat). "Hann inte"/glömde bort såna saker som att gå på toa själv. Det var några få exempel på varför det var svårt att hinna njuta också. Så när jag hörde det så fick jag nästan dåligt samvete för det också! Shit, ska man njuta så mycket nu och jag gör inte det...är jag då en dålig mamma? Självklart hade vi mycket kul under den första tiden också och vi skrattade också men jag kan erkänna att det var många förtvivlade tårar som sprutade även från mamman. Tack och lov att jag inte är ensamstående tvillingmamma! :) Efter kanske 1,5-2 månader så började jag dock njuta av tillvaron med de små underverken. Då hade man börjat lära känna barnen, kommit in lite i rutiner, allt kroppsligt började så sakteliga återgå till nästan det normala och man fick sova hela tre timmar i sträck ibland! Många sa (däribland min sambo) att "det blir bättre" men det trodde jag knappt när det var som kämpigast. Men det blev det, med råge! :) Och jösses vad jag nu njuter av tillvaron med mina fantastiska döttrar.
tisdag 5 juni 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är ju faktiskt tillåtet att t.ex. vara nöjd över vad du åstadkommit (två underbara bebisar)
och glad över att allt gått bra utan att behöva njuta hela tiden. Alla nyföddbebisföräldrar har det jobbigt kortare eller längre tid, alla förtvivlar någon gång och alla föräldrar är väl lyckliga över sina barn. Livet är ju upp och ner och om det för det mesta är upp får vi vara nöjda. Mormor tycker iaf att ni är en underbar familj som hon kan njuta av.
Det tog någon vecka innan jag kände att vi hörde ihop jag och Vilmer. Var helt förbryllad över att han varit i min mage och nu var han framme, helt beroende av oss föräldrar. :-)
Det tar nog ett tag för alla att hitta rollen som föräldrar.
Och alla "efter förlossning" komplikationer som blödningen...
Tack kompisar för ni ej förvarnat! ;-)
Jättegrattis till dina underbara tvillingflickor!! :) Så länge sen jag bloggade/läste bloggar, men bättre sent än aldrig sägs det ju. :)
Skicka en kommentar