Imma och Märrrtin <3
Jag fick en otäck chock i början av det här året. Då fick jag reda på att min vän Martin hade dött på julafton... Idag såg jag den här bilden på mig och Martin och då kom allt ifatt mig på något sätt. Det ofattbara i att han inte finns längre. Sista gången vi pratade sa han att han så gärna ville hälsa på mig i Fagersta, både innan och efter att tvillingarna fötts. Det blev aldrig så. Jag tänker alltid minnas Martin från den tiden då vi jobbade ihop och skrattade så vi trillade omkull. Och minnas hur de runtomkring oss tyckte att vi pratade, fnissade och käbblade som ett par som varit gifta i 50 år. :) Min bästa killkompis, fan vad jag saknar dig!!!
4 kommentarer:
Kram!!! Ja, ni stod ju varann mycket närmre, för mig var han ju en bekant. Min makes pluggkompis, men ändå! Det får verkligen tankarna att vandra när sån't händer! Jättetrist, men gläds åt de goda stunderna ni hade tillsammans!
Men åh så tragiskt! Vilken fin kille! Man fattar bara inte varför..stor kram
Tack för kramar och omtanke. Overkligt är det. Kramar
Beklagar sorgen!
Skicka en kommentar